Kristdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Jimmy Loord ritar i Dagen (5 februari) upp en karta över delar av Utbildningssverige. Det största problemet med Loords kartritande är inte det han utelämnar. Det är när han ritar in tänkta/förmodade/gissade (välj vad som passar) linjer. Visserligen ritar han sina förmodade linjer med frågetecken, men eftersom han gör det utifrån en grund)uppfattning om socialdemokraternas ståndpunkt, blir frågorna närmast retoriska.
Jag utgår ifrån att Loord, som utbildningspolitisk talesperson i KD, har rätt när han påstår att ”de flesta konfessionella friskolorna är bättre på integration och tolerans än vad många kommunala skolor är.” (Egentligen är ju det här ett ickepåstående eftersom det jämför ”flesta” med ”många”, men jag tror mig förstå vad han menar.)
Att föräldrar ska ha rätt att bestämma över sina barns uppfostran och uppväxt är naturligtvis också helt rätt. Däremot måste staten kunna reglera vilket utbud av skolor som ska vara tillgängligt. Loord är ju också inne på den tanken när han vill att Skolinspektionens granskningar ska öka och skolor ska kunna stängas. Frågan gäller alltså inte om allt slags statsunderstödd utbildning ska vara tillgänglig, utan var gränsen ska dras. Hur vildvuxet ska friskoleträdet få bli?
Jag är medveten om de röster som höjs i olika partier, när det gäller begränsningar av konfessionella friskolor och uppgörelsen (S, MP, L och C) om att stoppa nyetableringar. Däremot är jag inte alls säker på att det här skulle vara första steget mot förbud. Jag uppfattar det som ett pausande under tiden man tar ett större grepp på frågan.
Friskolefrågan kontra föräldrarnas rätt att bestämma över barnens uppfostran handlar inte bara om konfessionella friskolor. Den handlar om friskolemarknaden och om och hur den ska regleras. Jag tror att frågan om konfessionella friskolor aldrig blivit så het om inte friskolereformen hade införts. Den katolska skolan i Enskede och andra friskolor fanns ju innan friskolereformen, inte till följd av den skolpeng som senare infördes. Om man ska dra ut Loords resonemang, fanns inte föräldrarnas rätt att bestämma över barnens utbildning före 1992, eftersom det valet inte understöddes av skolpengen.
Ska kartan leda rätt, som Loord vill, måste betygsinflation, övervinster i skolkoncerner, kristet inflytande i kommunala skolor och mycket mer finnas med. Om kommunala skolor dräneras på elever med kristna föräldrar minskar också inflytandet över dem. Vi har behov av att vara en nagel i ögat när det gäller de kommunala skolornas undervisning i religionskunskap och även vissa andra ämnen.
Jimmy Loord, Du behöver nog komplettera Din karta om vi ska hitta rätt.
Willy Ahlberg, pensionerad pastor/lärare, kommunpolitiker (S)