Debatt

Religionsfrihet ska omfatta alla

Religionsfrihet är en viktig fråga i utrikespolitiken. Men det saknas konkreta förslag från KD och de andra borgerliga partierna hur den ska stärkas, skriver Kristina Patring, rådgivare på Svenska missionsrådet.

Under tio år har vi på Svenska missionsrådet arbetat internationellt med religions- och övertygelsefrihet för alla. Satsningen bygger på vår övertygelse om att alla människor är skapade med lika värde, fri vilja och lika rättigheter. Den är också ett svar på förfrågningar om hjälp och stöd från de lokala kyrkor och partners som våra medlemsorganisationer samarbetar med i länder där kristna utsätts för förföljelse.

Därför är det bra att Desirée Pethrus (KD) debattartikel ”Lyft fram religionens roll” (Dagen 7/3) sätter press på Sveriges regering att i utrikespolitiken både öka fokus på religionsfriheten i världen och att ta tillvara på religionens roll i utvecklingssamarbetet (internationellt bistånd). Detta är Svenska missionsrådets huvudfrågor. Men vi vill uppmuntra Kristdemokraterna att nyansera och konkretisera sin politik på området ytterligare.

Religions- och övertygelsefriheten angår oss alla. Oavsett vilken tro du bekänner dig till eller om du inte tror alls, så är religionsfriheten en garant för din och varje enskild människas rätt att leva efter sin inre övertygelse. Människor som inte själva får välja vad de tror på och hur de vill utöva sin övertygelse nekas också andra grundläggande mänskliga rättigheter som yttrandefrihet och utbildning. För dessa människor är diskriminering vardag. Kvinnor drabbas oftast hårdare än män.

Mönstret är detsamma oavsett vilken religion eller livsåskådning som den enskilda människan identifierar sig med. Kristdemokraternas oro för förföljda kristna i världen är befogad. Men de kristnas framtid säkras bara om de kan dela religionsfriheten med sina grannar. Religionsfrihetens styrka ligger i att främja starka demokratiska samhällen där olikheter respekteras och värdesätts i stället för att orsaka splittring.

I dag ökar splittringen i Europa, och i Sverige. Därför är det bra att regeringen nyligen presenterade en demokratioffensiv för samarbetet i Europa och det östliga partnerskapet. Här är religions- och övertygelsefriheten en nyckel.

Vi möter en stark efterfrågan på kunskap om, och erfarenhet av att arbeta internationellt med religions- och övertygelsefrihet. Vi är stolta över att bidra med Svenska missionsrådets kompetens i utbildningar för diplomater och tjänstepersoner på UD, men också på EU- och FN-nivå.

Tillsammans med våra medlemsorganisationer har vi sedan 2013 utbildat över 200 människorättsförsvarare från mer än 50 olika kyrkor och biståndsorganisationer i 15 länder från Mellanöstern, Afrika, Sydost- och Centralasien. I dessa länder sker allvarliga kränkningar mot religions- och övertygelsefriheten där såväl kristna som andra religiösa minoriteter utsätts för förföljelse.

Svenska missionsrådets metod är att främja brett samarbete på lokal nivå, oavsett trostillhörighet. När en organisation eller kyrka får kunskap och förmåga att arbeta med religionsfrihet för alla, snarare än exklusivt för sin egen grupp, leder det till hoppfull förändring. Vi ser nu nya lokala utbildningar genomföras och människorättsförsvarare som inspirerar varandra i växande lokala och regionala nätverk. Allt detta ger kunskap, mod och verktyg till de som förföljs. Det bidrar också till att motverka destruktiva former av religiös identitetspolitik.

Våra erfarenheter och rekommendationer utgår alltså från de som ytterst drabbas när religionsfriheten åsidosätts. Desirée Pethrus har rätt i att vi på Svenska missionsrådet är en resurs när svensk utrikespolitik ska vässas.

Snarare än beröringsskräck ser vi ett ökat intresse och en större förståelse för religions- och övertygelsefrihet på UD. De använder oss för att öka sin kompetens. Men de kan göra mer. I länder där religionsfriheten kränks bör svenska ambassader utöka sitt praktiska arbete och tydligare prioritera religionsfriheten i arbetet för mänskliga rättigheter.

Varken en feministisk utrikespolitik eller den nyligen aviserade demokratioffensiven kan lyckas utan att ha med religions- och övertygelsefrihet i analys och genomförande. Precis som Desirée Pethrus tror vi att utrikesministern och biståndsministern skulle vara hjälpta av en ökad förståelse av religionens betydelse i vår värld. Det är hög tid att de tydligt visar på religionsfrihetens roll i utrikespolitiken och utvecklingssamarbetet.

Men vi saknar också konkreta politiska förslag från Kristdemokraterna. På vilket sätt vill ni att religionsfrihet som en mänsklig rättighet för alla ska prioriteras i svensk utrikespolitik, utöver ökad kunskap på UD? Och var är de andra borgerliga partierna?

Kristina Patring, rådgivare för religions- och övertygelse­frihet på Svenska missionsrådet

Fler artiklar för dig