27 februari 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Regnskog skövlas, kan Pingst påverka?

Brasiliens nya president Jair Bolsonaro har öppnat Brasiliens regnskogar för skövling.

Få missionsinsatser har väckt så stor uppmärksamhet som den svenska pingströrelsens framgångar i Brasilien. De båda svenska pionjärerna Daniel Berg och Gunnar Vingrens andeledda kallelse och ankomst till Para i Brasilien hör till det unika i missionshistorien. Det är inte nog med att vi här står inför en exempellös numerär tillväxt i pingstförsamlingarna. 400 brasilianare i timmen lämnar den brasilianska katolska kyrkan för att gå över till den evangeliska rörelsen och till pingströrelsen. Den norske missionsforskaren Strulas Stålset pekar i sin artikel "Når de fattige blir pinsevenner" hur denna väckelse lyft en social klass av fattiga till att bli en politiskt inflytelserik och välmående medelklass.

Dåvarande statsministern Göran Persson erkände vid sitt besök på predikantveckan för några år sedan denna bild av pingströrelsens växande politiska inflytande. Han hävdade att det bara var en kandidat emellan, annars hade en man från brasilianska pingströrelsen blivit landets president. Att det verkligen behövs ett annat politiskt ledarskap i Brasilien visade Henrik Brandao Jönssons artikel i DN den 3 mars.

Brasiliens nya president Jair Bolsonaro har öppnat Brasiliens regnskogar för skövling. På bara ett år har över en miljard träd sågats ner. Marken behövs för den växande produktionen av det brasilianska köttet. Mellan 1985 och 2017 har 1 904 personer dödats i markkonflikter.

Det skorrar i öronen på den utsatta befolkningen att få höra att presidenten är kristen när lågavlönade småbönder fått släppa livet till i skövlingen av regnskogen. Denna har fått fritt fram sedan Jair Bolsonaro vid sitt makttillträde förklarat att inga miljöaktivister får stå i vägen för att hindra utnyttjande av regnskogen.

Att karismatik och social rättfärdighet på en rad andra plats i världen gått hand i hand visar inte minst den efter sitt andedop högst verksamme norske förkunnaren Hans Nielsen Hauge. Efter sin omvändelse vandrade han i det norska-danska riket, ända från Nordnorge till sydliga Danmark. Han anlade en rad olika industrier spinnerier och saltkokerier. På grund av att han vågade bryta mot konventikelplakatet och ha gudstjänster sattes han vid olika tillfällen i fängelse, men när man under nödåren inte visste hur man skulle få igång de norska saltkokerierna, var man tvungen hämta ut Hauge ur fängelse, den ende som kunde konsten att starta dem.

Ledande norska ekonomer säger att ingen har betytt så mycket för Norges ekonomiska utveckling, från ett fattigt land i tredje världen, till ett av de rikaste per capita räknat, som den anda av tro och optimism som föddes och spreds genom Hans Nielsen Hauge och hans förkunnelse.

Gamla testamentets profeter, som Jesaja, såg andeutgjutelsen som parallell med återupprättelsen av landet och växtligheten.

Det vore en olycka om den köttsliga ivern att för själviska, individuella eller nationella skäl skövla naturen får carte blanche av en bekännande kristen president i Brasilien.

Har pingströrelsen med dess utbredning möjlighet att genom en koppling av karismatik till socialt ansvar hindra rovdriften av naturen och i det här fallet skövling av regnskogen?

Samuel Svensson

Fler artiklar från Debatt