I Dagen (16 juli) skriver tre företrädare från Nätverket för klassisk baptism en hård och kritisk debattartikel om Sveriges ekumeniska kvinnoråd, och i synnerhet dess generalsekreterare Esther Kazen. Artikeln ges rubriken ”Problematisk feminism”, och redan där blir det – som sagt – problematiskt. Artikeln används som slagträ i debatten mot feminism inom kristendomen, och det ställer vi oss inte bakom.
Läs mer | Problematisk feminism
Många läsare verkar ha fått vatten på sin kvarn då artikeln ger sken av att feminismen skulle vara i princip fientlig till kristen tro. Det är väldigt olyckligt. Vi anser nämligen att kyrkan har mycket att lära av feminismen. Esther Kazen vågar också sticka ut och provocera, men det är inte hennes främsta syfte. Hon utmanar gamla strukturer och kommer med nya tankesätt, och det borde vara välkommet inom Sveriges kristenhet. Utan att gå in i detalj på alla de punkter som debattartikeln tar upp så är det en stor besvikelse att de inte verkar inse hennes egentliga roll. Hon uttalar sig inte främst som generalsekreterare för SEK i sina Instagraminlägg, utan som privatperson och pastor. Dessa roller kan inte helt skiljas åt, men det spelar en väldigt viktig roll för ekumeniken att hon finns med i dessa sammanhang och kommer med synsätt som kanske inte tillhör de traditionella inom kristenheten.
Det är inte heller första gången som nätverket uttryckt sig väldigt kritiskt mot kvinnor i ledande positioner, och ofta mot delar av Equmeniakyrkan. Såväl Sofia Camnerin som Teologiska Högskolan har båda fått sina slängar av samma slev i hårda ordalag, och vår fråga är: Varför? Varför denna ständiga jakt på det som inte stämmer exakt överens med den egna synen? Detta verkar vara ofta förekommande inom kristenheten i dag, och vi är trötta på det. De hårda orden och det höjda tonläget, att leta efter fel hos de som tänker annorlunda. Inget av det bygger upp Kristi kropp.
Jesus ber i Johannesevangeliet 17 att vi ska bli ett – men så länge vi håller på att tjafsa kommer det aldrig att ske. Ekumenik är därför något viktigt, och vi uppskattar att det finns organisationer som Sveriges ekumeniska kvinnoråd som för samman de olika samfunden och arbetar för jämställdhet. Equmeniakyrkan är ett föredöme på den punkten. De har förenat relativt olika teologiska ståndpunkter, exempelvis den så kallade ”klassiska baptismen” (som nätverket säger sig stå för) med Missionskyrkans mer öppna teologi.
Vi kan inte ägna all vår tid till att diskutera våra meningsskiljaktigheter, utan bör fokusera på det som vi faktiskt har gemensamt, den grund vi alla står på. Oavsett var vi står i olika frågor, oavsett om vi håller med Esther Kazen om allt hon skriver eller inte, är det långt ifrån det viktigaste. Vi måste tillbaka till kärnan i evangeliet, det glada budskapet. Och det finns ingen glädje i att träta och leta fel hos varandra i all oändlighet.
Jakob Romeborn
Karin Wiborn
Ulf Eriksson
Pompom Sönnfors
Malena Lundefalk
Jennifer Blixt
Linda Joelsson
Helen Åkerman
Josefine Larsson
Inga Johansson
Lena Frisell
Anna-Karin Caspersson
medlemmar i Facebookgruppen Kristna feminister
Läs även | Stor bredd ryms inom SEK
Läs även | Samfundsledare ger svar i feminismdebatt