Kyrkorna har sedan länge ett omfattande diakonal verksamhet för att hjälpa människor som misslyckas på grund av bland annat drog och alkoholkonsumtion. S:ta Clara kyrka i Stockholm och LP-verksamheten är bara två exempel.
Men kyrkorna lyckas inte stoppa drogmissbruket.
Fortfarande på 1950-talet ramades skoldagen in med bön och psalmsång. Vi levde i en kristen trygghet. Successivt arbetade dock politiska krafter med att avkristna skolan.
Statsmakten har monterat ner denna kristna trygghet. Det har lett till att splittrade ungdomar söker ett surrogat till tryggheten på annat sätt. Många källor visar att droger leder till kvasireligiösa upplevelser.
Varför inser inte Sveriges kyrkoledare att kristendomen har drivits bort av konkurrenten droger?
Deltagandet i kyrkliga aktiviteter minskar oroväckande. Samtidigt söker människor ersättning med hjälp av droger.
Sveriges kristna råd måste aktivera kyrkorna att finna vägar till nya gudstjänstformer som alternativ till drogupplevelser.
Per-Ola Larsson, teol. kand
