Vårt moderna svenska ord "kyrka", som traderats genom fornsvenskans "kyrkia" eller "kirkia", härstammar från det grekiska ordet "kyrkiakon", "tillhörigt Herren" eller "kyrkiakè", "det eller den som tillhör Herren". På samma sätt är det med tyskans "kirche" och engelskans "church". Detta grekiska ord kan i sin tur härledas till ordet "kyrios", Herren, så åsyftar Jesus Kristus.
Kyrkan handlar i djupaste mening därmed inte om en organisation eller för den delen om en byggnad, eller om kyrkor med samfundsbeteckningar eller något kopplat till etnisk identitet (såsom Svenska kyrkan eller Grekisk-ortodoxa kyrkan), utan om människor av alla slag som Gud i Kristus kallar och samlar till gemenskap och där Jesus Kristus är Herren. Det handlar om det nya gudsfolket, de som är sammankopplade med den Helige och därför ”heliga”, tillhöriga ”de heligas samfund”.
Utan Jesus Kristus finns ingen Kyrka.
Kyrkan är i ett ständigt vardande och om Kyrkan än är svag och skör i det lokala sammanhanget och där kännetecknas av kamp och strid ("ecclésia mílitans") är hon samtidigt del av den triumferande Kyrkan ("ecclésia triúmphans"), den som går mot fullständig och slutgiltig seger. Kyrkan bör därför, trots omständigheter i tiden, kännetecknas av hopp, ett hopp förankrat i Jesu Kristi verk.
Den nära och livsavgörande kopplingen mellan Kristus och Kyrkan har i den västerländska traditionen exempelvis tydliggjorts under medeltida kyrkobyggnadsinvigningar. Biskopen, som invigde kyrkobyggnaden till ett heligt rum, tecknade i aska det latinska och grekiska alfabetet i en X-form på kyrkans golv, de två språk Kyrkan tidigt spred sitt budskap på.
Men det grekiska alfabetet hade en annan än ursprunglig ordning. Det tecknades visserligen med A (alfa) som begynnelsebokstav, men sist avbildades ett X (chi) och inte ett O (Omega). Det var teologiskt tänkt. A stod för Adam, den första människan, men X för Kristus, den andre Adam, mänsklighetens nya chans. Det blev därmed åskådliggjort att Kyrkan och kyrkobyggnaden byggde på Kristus.
I en tid när det kristna budskapet ofta förtunnas eller förflackas, också inom Svenska kyrkan, driver vi i Frimodig kyrka nomineringsgrupp en klassisk linje och föreslår till årets Kyrkomöte att Kyrkomötet 2021, om det blir ett tematiskt sådant, ska vara "Jesus Kristus" och därmed ge utrymme för reflektioner om Kyrkans grund och över vem Jesus Kristus är och vad det betyder att vara kyrka i dag. Kanske den reflektionen kontinuerligt även borde föras i andra samfund. Den inre sekulariseringen har ju drabbat hela den svenska kristenheten.
Kjell O. Lejon, ledamot för Frimodig kyrka i kyrkomötet
Berth Löndahl, ledamot för Frimodig kyrka i kyrkomötet
