Stefan Gustavsson: Kapitalism betyder inte girighet

Min artikel om kapitalismens, marknadsekonomins och frihandelns fördelar (25/2) har väckt reaktioner. I tre kritiska artiklar i Dagen bemöts mina resonemang. Jag välkomnar varmt det samtalet.

Ekonomi är viktigt. I dessa coronakrisens dagar känner vi av frågornas tyngd in på bara skinnet. Vi för alltså inte abstrakta samtal om vilken teoribildning vi föredrar: Alla kan ju se hur mycket som står på spel. Därför behöver vi tala mer om hur vi som kristna bör tänka kring pengar och ekonomi.

Jag är överens med mina kritiker i många frågor: Världen är full av orättvisor och förtryck, mängder med lagstiftning och regelverk bör ändras, fattigdom plågar miljoner människor och miljöförstöring utgör en gigantisk utmaning.

Kapitalism betyder inte girighet, utan innebär ett ”ekonomiskt system där produktionsmedlen företrädesvis befinner sig i privat ägo och där produktionen regleras av marknadskrafterna” (Nationalencyklopedin) och står i motsats till ett statligt ägt och styrt system. De frågor jag diskuterade rör analysen av och alternativet till kapitalismen – och i de frågorna är vi inte överens.

Läs mer Sven Svedulf: Kapitalism bryter ned skapelsen

Det gäller för det första definitionerna. Sven Svedulf glider i sin artikel (12/3) mellan begreppen kapitalism och nyliberalism och får det att låta som att mitt försvar av kapitalism också är ett försvar av extrem nyliberalism utan regleringar – vilket det inte är! Tvärtom betonade jag behovet av ett moraliskt ramverk och vikten av statens roll.

Det gäller för det andra orsaken till de problem som återfinns i kapitalistiska samhällen: Är det kapitalism som ekonomiskt system som är boven eller är det dess tillämpning eller är det människans fallna natur?

Rasmus Lenander och Jonathan Lange (19/3) går långt i sin marxistiska analys – dock utan att förorda en marxistisk lösning – och anklagar systemet: Kapitalism är ”organiserad stöld”. Problemet är alltså kapitalismen som sådan. Min analys är i stället att människans hjärta utgör grundproblemet och att det visar sig oberoende av ekonomiskt system. Själviskhet, girighet och förtryck har kommit till uttryck i alla kända samhällen. Syndens fingeravtryck syns i både kapitalism, kommunism och feodalsamhällen. Ändå har alla inte varit lika destruktiva. Kapitalismen är ur ekonomisk synvinkel den bättre modellen. Trots kapitalismens många problem – dess tillämpning behöver kontinuerligt utvärderas och underordnas både moral, juridik och statliga regleringar – är den ändå det hitintills bästa ekonomiska systemet.

Notera: Kapitalism är det bästa sättet att organisera ekonomin på, men det är inte ett bra sätt att organisera samhället på. Vi behöver mer än ett fungerande ekonomiskt system och det ekonomiska systemet måste underordnas grundläggande värderingar.

Läs mer Rasmus Lenander och Jonathan Lange: Hellre anarkism än kapitalism

Det gäller för det tredje de alternativ jag erbjudits. Sven Svedulf skriver om "ett sant demokratiskt ekonomiskt system, där alla människor är lika mycket värda, inte bara på valdagen, utan även i vardagen och på den så kallade 'marknaden'". Men vi får ingen förklaring till vad "sant demokratiskt ekonomiskt system" innebär. Ska allt ägande fördelas lika? Ska alla arbeten betalas lika? Ska tungt och svårt, krävande och ansvarsfullt, väl och skickligt utfört arbete få samma lön som dess motsats? Svedulf låter läsaren leva i okunskap om hur hans system i praktiken ser ut.

Emmanuel Bäckryd menar att vi ska utgå från det kommande gudsriket där det inte behövs några pengar (6/3). Där bygger alla relationer på givande och generositet. Vårt nuvarande penningsystem ser han som ”institutionaliserad synd”, som en del av vår ”fallna mänsklighet”. Men vi får ingen förklaring till hur denna fallna och syndfulla mänsklighet ska kunna tillämpa det kommande rikets liv redan nu. Att utan hjärtats pånyttfödelse och det framtida förhärligade uppståndelselivet kunna leva gudsrikets liv låter egendomligt. Trots påståendet om att inte vara ”världsfrånvänd” framstår Bäckryds perspektiv ändå som verklighetsfrämmande.

Lenander och Lange understryker att den kristna församlingens liv ska smitta av sig på omgivningen, vilket vi förstås är överens om. I deras vision innebär det en väg för att gradvis ersätta kapitalismen. Hur? Genom att ”frivilliga samarbeten” kan skapa ”mönster för mer hållbara, rättvisa och frihetliga sätt” att leva, där den kristna församlingen ”är utgångspunkten för en sådan utveckling”.

Jag har ärligt talat svårt att se att jag erbjudits realistiska alternativ till kapitalism och marknadsekonomi. Det finns många fler frågor att kommentera – som synen på pengar – men det får anstå till andra debatter.

När det gäller ekonomi bör vi vara beredda att presentera våra teorier för riksdagens finansutskott eller för ett forskarseminarium på Handelshögskolan eller att bli utfrågade av en grupp ledande ekonomijournalister. Det vi hävdar måste helt enkelt tåla en seriös prövning av sakkunniga inom ämnet. Som kristna är vi ju kallade att vara ljus och salt och konstruktivt bidra till landets bästa. Då behöver också våra bidrag till samhällsutvecklingen vara genomtänkta och trovärdiga.

Stefan Gustavsson, direktor Apologia, ledarskribent Världen idag

Läs mer Emmanuel Bäckryd: Verkligheten är mer komplex, Stefan Gustavsson

Läs mer Stefan Gustavsson: Marknadsekonomi är bästa alternativet, Peter Halldorf