Människan har alltid varit beroende av naturen. Men just nu står vi inför en utveckling utan motstycke i mänsklighetens historia. Mänsklighetens påverkan på miljön har resulterat i en utrotningstakt av arter som är hela hundra gånger snabbare än på naturlig väg. Forskare menar att vi är på väg mot en ”massutrotning”; något som senast skedde när dinosaurierna dog ut.
För att försöka komma till bukt med denna utveckling presenterade i onsdags EU-kommissionen en strategi för biologisk mångfald. Strategin är tänkt som en storsatsning på biologisk mångfald, både för att återställa EU:s ekosystem och stimulera ekonomin. Kommissionens förslag är ambitiöst och visar tydligt att den gröna gruppen där Miljöpartiet ingår har haft stort inflytande. Men förslaget får inte stanna vid vackra ord.
I grunden handlar det om att bevara, återställa och förstärka den livskraft som naturen ger, genom rening av luft och vatten, pollinering, näringsämnen och resurser av olika slag. Rätt satsningar på naturen ger också motståndskraft mot klimatförändringar och extremväder, vilket hjälper oss att bevara en säkrad matförsörjning och infrastruktur. Den biologiska mångfalden är själva förutsättningen för att naturens processer och därmed i förlängningen för samhälle och ekonomi.
Allt mer forskning visar på att förlust av biologisk mångfald kan få förödande konsekvenser för en rad sektorer men även för samhället i stort. Samtidigt vet vi att investeringar i att återställa den biologiska mångfalden ger massiva fördelar. Framförallt för jordbruket där ett myllrande naturliv hjälper oss att producera mat genom pollinering, och ger ett naturligt skydd mot skadedjur och sjukdomar. Intensivt jordbruk har tvärtom förödande effekter på fertilitet och hotar i förlängningen både livsmedelstrygghet och sysselsättning.
Enligt FN:s senaste rapport om biologisk mångfald går utvecklingen dock åt helt fel håll. Höga konsumtions- och produktionsnivåer fortsätter att bidra till tömda naturresurser och miljöförstöring. Läget förvärras ytterligare på grund av klimatförändringarna. Det är bra att EU-kommissionens nya strategi tar tag i detta. Det finns inget rationellt i att acceptera förstörelse av den natur som i slutändan livnär oss. Det leder bokstavligen till bortkastade pengar och politisk relevans.
Vi gröna har fått tydligt genomslag för våra krav. Strategin ämnar till att en tredjedel av EU:s yta ska skyddas och att skadad natur ska återställas. Andra viktiga förslag rör jordbruket, med mål om avsevärt högre andel ekologiskt, tillsammans med en halvering av bekämpningsmedel. Därtill finns ambitionen om massplantering av träd och återställning av EU:s floder. Stora investeringar väntar för detta, över 20 miljarder Euro varje år.
Nu återstår ett viktigt arbete för oss gröna att säkerställa våra vinster i praktiken, så att skydd och återställning blir mer än bara ord på papper. Resultatet av tidigare strategier avskräcker. De målsättningar som föreslås måste framför allt bli bindande. Vi ser framför oss en hård kamp för att inför våra politiska motståndare försvara föreslagna investeringar. Investeringar som bevisat också återbetalar sig.
Det är dags att förändra synen på vårt förhållande till naturen. Inte bara till dess inneboende ekologiska värde utan även värdet i förhållande till människa, samhälle och ekonomi. Vi kämpar för investeringar i naturen och biologisk mångfald också för att de göder den livskraft som vi alla, inklusive ekonomin, lever av. Vi kommer att jobba stenhårt för att EU:s strategi för biologisk mångfald bidrar till det systemskifte som behövs.
Vi måste göra allt vi kan för att både lindra konsekvenserna av men även stoppa den massutrotning av arter som vi tyvärr är på väg in i. Det kommer kräva investeringar utan motstycke i mänsklighetens historia. Konsekvenserna blir annars förödande för världen – för biologisk mångfald, människan och ekonomin.
Pär Holmgren, EU-parlamentariker (MP)