20 oktober 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Allan Emrén: Ökad CO2-halt har naturliga orsaker utanför vår kontroll

Luftens ökande halt av CO2 har naturliga orsaker, utanför människans kontroll.

1 av 2

Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Under år 2020 har ett gigantiskt experiment pågått. Hade någon frågat mig för ett år sedan om ett sådant kunde genomföras skulle svaret ha blivit: ”Nej, absolut inte!” Nämligen experimentet att stoppa stora delar av flyg, industrier, bilresande och annan trafik.

Experimentets syfte skulle vara att se om hypotesen människa – koldioxid stämmer. Om man plötsligt gör en kraftig minskning av utsläppen, borde det visa sig som ett motsvarande hack i kurvan över luftens halt av koldioxid. Men det skulle krävas dramatiska nedstängningar, och ingen rege­ring skulle väl gå med på något sådant? Ännu mindre skulle en internationell överenskommelse kunna få världens länder att samtidigt genomföra så stora förändringar av verksamheter i länderna. Man kan ju bara se hur det har gått med olika överenskommelser, till exempel Parisavtalet. Mycket prat och litet verkstad.

Men så kom covid-19 och världen började stängas ner. Det gigantiska experimentet var i gång. De stora nedstängningarna började i mitten av januari, och allt fler länder följde efter i rask takt.

Vid första påseendet verkar det väldigt enkelt att mäta luftens halt av koldioxid. Det kan man göra med utrustningen i kemiavdelningen på vilken gymnasieskola som helst. Men sådana mätningar säger inte så mycket. Personerna i rummet andas hela tiden ut koldioxid. Och utanför lokalen finns trafik, byggnader, industrier och annat, som också släpper ut koldioxid. Så när man vill studera variationer i atmosfärens halt av gasen, gör man mätningar på platser som är långt ifrån mänsklig aktivitet, framför allt långt ifrån storstäder. En viktig sådan mätstation har man vid observatoriet på berget Mauna Loa på Hawaii. Alltså mitt ute i Stilla havet.

Mätningarna där inleddes 1958 av den amerikanske geokemisten Charles David Keeling och de har sedan dess varit en av de viktigaste källorna till kunskap om koldioxid i jordens atmosfär. Innan utsläppen hinner till Mauna Loa har de hunnit blandas om ordentligt. Ibland sker utsläpp av koldioxid från själva vulkanen, men i allmänhet blåser den i riktning bort från mätstationen. Vid enstaka tillfällen når sådana utsläpp mätstationen, och då bortser man förstås från just de mätningarnas resultat.

Läs mer Göran Lund: Fel och för tidigt om klimatet av Allan Emreń

I slutet av april 2020 publicerades mätningar på Mauna Loa från månadens första halva, och de visade en minskad halt av koldioxid. Debattörer var inte sena med påståenden som "Flyget står på marken, och nu syns det på luftens halt av koldioxid". Men det var litet förhastat. Ett par veckor senare såg man att det bara var ett tillfälligt hack i kurvan. Det blev märkvärdigt tyst om den saken från dessa debattörer.

I bilden (se nedan) visar jag hur luftens halt av koldioxid har förändrats under de tjugo veckor som världen har gått på sparlåga i år, jämfört med hur halterna har utvecklats under samma veckor åren 2015–2019. Alltså månaderna mars, april, maj och juni. Då ser man att nedstängningarna inte har haft någon märkbar inverkan på luftens halt av koldioxid.

Trots omfattande nedstängningar av transporter och industrier skiljer sig inte luftens ändringar av koldioxidhalt i år från hur det sett ut under åren 2015–2019.

Ända sedan 1750-talet har vi haft en ökande mängd av koldioxid i luften. Betydligt större än de mängder som tillförts genom förbränning. Från omkring 1940 har det tillförts mer genom förbränning. Nu omkring dubbelt så mycket som mängden i luften har ökat.

Den ökningen har pågått i en långsamt ökande takt, till synes oberoende av utsläppen. Detta, tillsammans med den uteblivna minskningen i samband med nedstängningen 2020, tyder på att luftens ökande halt av CO2 har naturliga orsaker, utanför människans kontroll. Och i så fall är alla åtgärder för att minska halten dömda att misslyckas. Miljarderna som satsas på det är då totalt bortkastade. Bättre vore att använda dem till något som verkligen skulle göra nytta, till exempel mat åt svältande.

Allan Emrén, fil dr, geokemi och fysikalisk kemi

Läs även Andreas Fischer: Allan Emrén har beklämmande fel om klimatet

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Debatt

Fler liknande artiklar


Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar