08 december 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Du har ingen rätt att slippa bli kränkt

Diskussionen som följt på den aktuella koranbränningen har tydliggjort att en del grovt har missuppfattat vad yttrandefrihet är, skriver Rebecca Weidmo Uvell.

Moderaten och bloggaren Rebecca Weidmo Uvell.
Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Den nu uppblossade debatten om yttrandefriheten är välkommen. På så sätt har den bokbrännande dansken åtminstone bidragit till en bra sak. Jag, som bevakat frågan i åratal och nyligen kom ut med en bok om hoten mot yttrandefriheten, har med tilltagande oro sett hur attityderna förändrats och ingrepp efter ingrepp föreslagits eller genomförts på olika områden utan att så många reagerat. Sittande regering har försökt smyga in ett flertal nya lagar sedan 2014 och trenden med deplattformering ökar tyvärr för varje år.

Den enda debatt som fått rasa i fred drivs ironiskt nog av medierna själva – den om att Facebook och Google är de största hoten mot demokratin. Äger man megafonerna är det ju lätt att sätta agendan. De största hoten mot yttrandefriheten i dag är just från medier mot sociala medier, från lagstiftning och från islamister. Även en av olika skäl ökande självcensur är ett hot.

Den aktuella koranbränningen har dragit ut det fria ordets motståndare i ljuset. Islamister visar sin dolda agenda, andra knökkonservativa religiösa eller woke-vänstern har hakat på och konflikten mellan yttrandefrihet och religion blir tydlig. En svensk “yttrandefriheten har gått för långt-debatt” verkar ha dragit i gång.

Sveriges kristna råd kastade sig nyligen in i debatten och Karin Wiborn sa följande i en intervju med anledning av koranbränningen: “Det är en handling som sträcker sig bortom det som jag tycker hör till yttrandefriheten.”

Det hon och alla som skrev under uttalandet luftar är inget annat än antingen en grav missuppfattning av vad yttrandefriheten är eller ett krav på förbud av hädelse. Jag vet ärligt talat inte vad som är värst.

Alla politiskt intresserade har en eller ett par kärnvärderingar som de byggt hela sitt politiska engagemang på. Min är frihet. Friheten att tänka vad du vill och säga det du tänker är central. Utan yttrandefriheten ingen demokrati, och yttrandefriheten är ofta det första som inskränks när en despot är i farten. Se vad som hänt i Ryssland under 2000-talet eller i Turkiet.

“Freedom of expression is not self-perpetuating, but rather has to be maintained through the constant vigilance of those who care about it”, skrev “Index on Censorship Magazine 1972” (Yttrandefrihet vidmakthåller sig inte av sig själv utan måste upprätthållas genom konstant vaksamhet från dem som värnar den.). Det gäller egentligen allt. Försvarar man inte i dag givna rättigheter och friheter kommer de att försvinna. Allt kan förloras om man slutar bry sig. Även demokratin.

Försvarar jag då att man bränner Koranen? Absolut, utan tvekan. Rätten att bränna en bok, oavsett innehåll, är nämligen en del av yttrandefriheten i Sverige. Tycker jag att bränna böcker är ett bra sätt att uttrycka en åsikt på? Givetvis inte, jag tror på debatten. Bränna böcker avslöjar tyvärr bara att man har total brist på den intellektuella kapaciteten att argumentera.

Man kan försvara rätten utan att sympatisera med handlingen. Och antingen försvarar man yttrandefriheten eller så gör man det inte. Det är så enkelt för mig och borde vara det för fler. Sveriges kristna råd försvarar den inte.

“Jag är för yttrandefriheten men …” har blivit allt vanligare att säga i debatten, inte minst när det gäller just den krock mellan religion och yttrandefrihet som många upplever finns. Problemet är att det inte finns någon konflikt.

Du har ingen rätt att slippa bli ledsen eller kränkt över vad någon annan gör eller säger, det ingår.

—  Rebecca Weidmo Uvell

Yttrandefrihet är en negativ rättighet. Det är ingen frihet staten ger dig, det är en frihet från förtyck. Du har rätt att tycka och säga vad du vill utan att drabbas av repressalier. Sedan är den svenska yttrandefriheten inte absolut – vi har länge haft juridiska begränsningar, som till exempel skydd av rikets säkerhet och förtal.

“The price of freedom of religion or of speech or the press is that we must put up with, and even pay for, a good deal of rubbish.” (Priset för religions-, yttrande- eller pressfrihet är att vi måste stå ut med, och till och med betala för, en hel del skräp.) Den träffsäkra formuleringen gjordes av Robert H Jackson, före detta domare i Högsta domstolen i USA och före detta åklagare i Nürnbergprocessen. Du har ingen rätt att slippa bli ledsen eller kränkt över vad någon annan gör eller säger, det ingår. Ska vi ha yttrandefrihet måste alla acceptera det och sluta gnälla så fort någon säger eller gör något man ogillar.

Det är inte förbjudet att häda och ska inte heller vara i ett land som kallar sig fritt och demokratiskt, där stat och religion är åtskilda och där religion är en privatsak.

—  Rebecca Weidmo Uvell

Men Sveriges kristna råds inlägg i debatten oroar mig, på flera sätt. Politisk islam, det vill säga islamism, har fått flytta fram positionerna alldeles för länge i frågan om hädelselagar och varje gång de anser att någon kränkt islam, det må vara med en satirteckning, rondellhund eller en bok, verkar ryggmärgsreflexen hos andra vara att de har rätt. I stället för att försvara rätten till det fria ordet.

Många av de terrordåd som skett i Europa har sin grund i ett hat byggt på en upplevd hädelse av islam. Varför glömmer folk bort det? Det är inte förbjudet att häda och ska inte heller vara i ett land som kallar sig fritt och demokratiskt, där stat och religion är åtskilda och där religion är en privatsak. Saker man ogillar debatterar man, man kräver inte att de förbjuds.

Den vars tro eller Gud inte klarar av att folk kränker den kanske inte har så stark tro? Kallar man sig demokrat ska yttrandefriheten försvaras till varje pris.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Debatt