Elever ska inte behöva räkna med kränkningar

“De smarta tror på forskning och de dumma tror på Gud” lärde en gymnasielärare i Sverige sina elever tidigare i år. Ett oskyldigt skämt kanske vissa tycker, men för de elever som dagligen blir skämtade om på grund av sin tro uteblir skratten. Den svenska skolan, som ska vara neutral, objektiv och till för alla, har blivit en plats där vissa minoriteter inte blir försvarade och där kristna tvingas vänja sig vid kränkningar – för att ingen höjer sin röst för dem.

I olika kommentarsfält tycker folk att det är “sådant man får räkna med” eller att “kristna får skylla sig själva”. Det är dags att reagera på sådant här!

—  Emma Bergkvist

I den rapport om unga troende i samhället som Sveriges kristna råd presenterade tidigare i våras uppgav 49 procent av kristna elever att de i skolan blivit utsatta för kränkningar på grund av sin tro. Även en färsk rapport från Claphaminstitutet lyfter problematiken kring kristnas utsatthet i skolan. Trots den höga andelen kränkningar är det tyst från makthavare. I olika kommentarsfält tycker folk att det är “sådant man får räkna med” eller att “kristna får skylla sig själva”. Det är dags att reagera på sådant här! Nej, en kristen elev ska inte behöva räkna med det och nej, en som blir mobbad behöver inte skylla sig själv!

I samband med att rapporten släpptes togs den upp i en av Sveriges största nöjespodcasts, “Alex och Sigges podcast”, där Sigge Eklund och Alex Schulman resonerar sig fram till att det är bra att kristna ungdomar kränks. De menar att det är ett tecken på en positiv utveckling i samhället. De har cirka 500 000 lyssnare i veckan, men trots det hördes inte många röster som påpekade att det är djupt problematiskt att påstå något sådant. Jag är övertygad om att det hade blivit ramaskri om de påstått att det är bra att ungdomar kränks för funktionsnedsättningar, sexuell läggning eller etnisk härkomst. Med all rätt. Precis som det borde bli starka reaktioner när kristna ungdomar kränks för sin religion och tro.

Många elever vittnar om att deras lärare tillåter nedlåtande prat om kristna och kristendom i klassrummet, att det till och med ibland är lärare som initierar den kränkande jargongen. Eleverna, som står i beroendeposition gentemot sina lärare, blir otroligt utsatta i en sådan situation. Vart tog tanken om den objektiva och neutrala skolan där alla får plats vägen?

Det som händer i skolan i dag kommer hända i samhället i morgon. Om vi på riktigt vill ha ett samhälle där människor kan existera sida vid sida med olika trosuppfattningar och livsåskådningar måste den kulturen också finnas i skolan. Så länge elever kränks kan vi inte vara nöjda. Så länge elever kränks måste vi säga ifrån. En formulering om religionsfrihet på ett papper duger inte. Det duger inte förrän det blir verklighet.