07 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Regeringens spelpolitik präglas av brist på verklighetsförankring

Överregleringen av spelbolagen bestraffar de ansvarsfulla och laglydiga aktörerna och driver spelarna mot internationella och kriminella sajter, skriver Nima Sanandaji och Gustaf Hoffstedt.

Den statliga Jämlikhetskommissionen har föreslagit åtgärder på spelområdet, inklusive att en statlig portal sätts upp genom vilken alla godkända spel om pengar sker. Det är ytterligare ett exempel på att politiken utformas utifrån en felaktig bild av hur spelandet i praktiken fungerar.

Många av de framgångsrika europeiska företag som erbjuder spel om pengar har grundats av svenska entreprenörer och nyckelmedarbetare. Men branschen har vuxit i andra delar av Europa eftersom Sverige länge hade ett spelmonopol. Till slut insåg regeringen att spelande om pengar sker alltmer över nätet och att monopolet drev bort spelarna till internationella sajter. Det ökade internetspelandet ledde till att Sverige i början av 2019 började tillämpa en ny lagstiftning där spelbolag som söker licens, betalar skatt och följer svensk reglering tillåts bedriva spelverksamhet i Sverige.

Men kort därefter har regeringen åter skiftat fokus – mot överreglering. Gradvis hämmas företagen, till exempel genom regler för bonusar och nu med idéer om en statlig spelsajt. Denna överreglering sker för företag som har svensk licens, följer svenska regelverk och betalar skatt i Sverige. Varje steg av överreglering leder till att de laglydiga svenska företagen missgynnas, samtidigt som spelarnas drivkraft att i stället söka sig till utländska sajter, samt sajter drivna av kriminella nätverk, ökar.

Kriminella aktörer bedriver omfattande internetspelsaktivitet på den oreglerade delen av internet (dark web). I början av 2020 rapporterades om ett fall där myndigheter i Portugal, Luxemburg och EU stängde en illegal internetspelsaktör som hade haft årliga intäkter motsvarande 845 miljoner kronor. Regeringen saknar en realistisk plan för att stoppa det kriminella spelandet och tycks inte heller se verkligheten där överreglering av laglydiga aktörer driver spelarna mot internationella och kriminella sajter.

Det finns gemensam nytta (shared value) mellan de laglydiga spelbolagen med svensk licens och samhällsmålsättningen att minska spelberoendeproblematik. Folkhälsomyndigheten visar i en studie från 2016 att av de pengar som läggs på spel kommer 74 procent från individer med ingen eller låg risk för spelberoendeproblematik, medan ytterligare 20 procent kommer från individer med viss risk och resterande 6 procent från individer med spelberoendeproblematik. I 2019 års upplaga av studien Allmänheten om spel, finner Lotteriinspektionen och Novus att 2 procent av allmänheten upplever sig ha spelat för mycket om pengar de senaste 12 månaderna, jämfört med 97 procent som svarar nej på samma fråga.


De laglydiga företagens ekonomi undermineras, och deras roll krymps, samtidigt som spelandet skiftar mot mindre ansvarsfulla aktörer.

—  Nima Sanandaji och Gustaf Hoffstedt

De ansvarsfulla företagens intresse av att spel om pengar fortsätter utvecklas till en bred folkhobby ligger i linje med samhällsintresset att motverka spelberoendeproblematik, då förekomsten av spelmissbruk leder till att allmänheten blir mindre intresserade av att spela. Men regeringens regelverk leder till att det gradvis blir allt mindre lönsamt att driva spelbolag med svensk licens. Högvolymspelare, som är få men spelar om stora summor pengar, får på grund av bonusregleringar starka drivkrafter att söka sig bort från svenska spelsajter. De laglydiga företagens ekonomi undermineras, och deras roll krymps, samtidigt som spelandet skiftar mot mindre ansvarsfulla aktörer.

Forskning av bland annat Kimberly S Young, som är känd bland annat för att ha myntat begreppet Internet addiction disorder, visar att missbruk kopplat till spel om pengar är nära kopplat till annat missbruksbeteende, inklusive missbruk av bland annat shopping, sociala medier, dataspel, alkohol och mat. Studier visar samtidigt att majoriteten av allmänheten i Sverige spelar om pengar någon gång under året, samtidigt som 1-2 procent av befolkningen har ett allvarligt spelmissbruksproblem. Samhällets fokus behöver vara att identifiera och rikta stöd mot den minoritet som har problem med självkontrollen.

Aktivt arbete behövs för att minska spelmissbruksproblematiken, i form av förebyggande insatser och krafttag mot kriminella nätverk som tjänar hundratals miljoner på illegala spelsajter. I stället inför regeringen steg för steg nya begränsningar för de ansvarsfulla aktörerna med svensk licens. Tanken på att skapa en statlig spelportal visar den brist på verklighetsförankring som präglar policydesign på området. Vi vill bjuda regeringen till en dialog med utgångspunkt i gemensamma värderingar, för att finna policylösningar som gynnar de laglydiga företagen, minskar förekomsten av spelberoendeproblematik och samtidigt minskar kriminellt spelande som intäktskälla till den organiserade brottsligheten.


Fler artiklar från Debatt