17 september 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Miljardstöd till idrott och kultur - men glöm inte trossamfunden

Trossamfunden behöver statligt stöd för att livet i civilsamhället ska kunna pågå under pandemin och senare återstarta med kraft, skriver företrädare för fyra samfund och Sveriges kristna råd.

Amanda Lind (MP),kultur och demokratiminister, och Mikael Damberg (S), inrikesminister, under en pressträff 21 augusti 2020 med anledning av nya stöd till kulturen och idrotten under Covid-19.
Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Kollekterna inom Svenska kyrkan har halverats från 2019 till 2020. Ortodoxa kyrkor som hyr lokaler har tvingats säga upp hyresavtal utifrån minskade kollekter. Kyrkor som hyr ut lägergårdar eller lokaler för konferensverksamhet har stora ekonomiska problem. Flera tusen kyrkolokaler värms upp och underhålls trots att de i praktiken används sparsamt under rådande pandemilagstiftning. Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm har under pandemin förlorat flera miljoner kronor i intäkter för uteblivna entréavgifter.

Detta är bara några exempel på hur pandemin påverkat ekonomin för kyrkorna. Många fler finns, och det är sannolikt att övriga trossamfund drabbats på liknande sätt. Pandemin påverkar oss på många plan. Vi kan inte samlas som vi brukar.

Kyrkorna i Sverige har under de senaste månaderna argumenterat för att kvadratmetersregeln borde gälla även för sammankomster med religiöst sammanhang. Det är märkligt att ett gym för kroppen får samla människor efter kvadratmetersregeln, medan “ett gym” för själen bara får samla åtta personer oavsett hur många kvadratmeter yta och hur mycket luftvolym som finns. Förordningarna upplevs inkonsekventa och leder till tilltagande frustration.

Men situationen handlar inte bara om att inte få mötas. I det senaste styrelsemötet för Sveriges kristna råd diskuterades pandemins påverkan på kyrkornas ekonomiska situation. Flera oroande besked likt de som nämndes i inledningen gavs. Liksom för kultur och idrott konstateras ett betydande bortfall av intäkter och det finns en stor oro för vad detta innebär på sikt.

Allt fler kyrkor närmar sig en smärtgräns.

—  Debattörerna

Fakta är följande: Trossamfunden har fått ett litet ekonomiskt extra stöd från staten under pandemin. Förutom de allmänna bidrag som getts till ungdomsorganisationerna och till sociala insatser (som även kyrkorna kunnat ta del av) har trossamfunden i direkt stöd fått 50 miljoner kronor under 2021. Idrotten och kulturen, däremot, har i flera omgångar fått stödpaket av staten och för några veckor sedan gavs ytterligare ett stödpaket om 1,4 miljarder till kulturen och drygt en miljard till idrotten för 2021.

Kyrkorna har mer än sex miljoner medlemmar och en vanlig vecka samlas normalt cirka en halv miljon människor i Sveriges kyrkor. Motsvarande siffra för idrottsrörelsen är drygt tre miljoner medlemmar. Givetvis är det rätt med stora stöd till både idrott och kultur, men det borde även vara lika rimligt att på samma sätt stödja trossamfunden.

Arbetet för människor i svåra situationer och bidraget till existentiell folkhälsa bör inte negligeras. Kyrkorna har under pandemin öppnat både digitala och fysiska dörrar för alla människor. Kyrkorna har inte ställt in – vi har ställt om. Gudstjänster, konserter och kyrkfika är digitala. Vi ser att fler vänder sig till Jourhavande präst via 112 eller chatt.

Vi möter barn och ungdomar, vi gör insatser för nyanlända och fortsätter vårt arbete inom Kriminalvården och sjukhusen. Under pandemin har många kyrkor dessutom gjort extra stödinsatser för personer som lever i utsatthet. Det handlar exempelvis om hemlösa, papperslösa och äldre med låga inkomster. Vi ser hur just denna grupp drabbats särskilt hårt av pandemin, vilket står i skarp kontrast till uppdraget att värna dem som Jesus kallar “de minsta”.

Trossamfunden bör behandlas likvärdigt med kultur och idrott.

—  Debattörerna

Flera kyrkor används i dag också som vaccinationscentraler. Kyrkorna har inte backat i sitt engagemang, utan snarare satsat för att se och fylla i de revor som växer i samhällets skyddsnät. Många medlemmar i kyrkor (och andra trossamfund) har en tradition att själva betala för sin verksamhet och många har fortsatt att göra det även i pandemitider. Det är något vackert och ett uttryck för människors genuina överlåtelse till kyrkornas uppgift och ärende.

Samtidigt finns en oro för att allt fler kyrkor närmar sig en smärtgräns för vad man klarar av att samla in genom gåvor för att bevara en hållbar ekonomisk likviditet. Det är naturligt att även trossamfunden får del av det extrastöd som staten ger för att livet i civilsamhället ska kunna pågå under pandemin och kunna återstarta med kraft när pandemins nödvändiga restriktioner lättats.

Vi har svårt att tro att de begränsade medlen till trossamfunden uttrycker ringaktning av vårt arbete. Snarare tror vi att vi hittills inte på ett tydligt sätt redogjort för de behov som finns för att trossamfunden ska kunna fortsätta att vara viktiga bidrag till ett gott civilsamhälle och existentiell folkhälsa. Det är dock fullt möjligt att göra detta.

Trossamfunden bör behandlas likvärdigt med kultur och idrott. Vi önskar därför att regeringen snarast ger Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, ett uppdrag att kartlägga den ekonomiska situationen för trossamfunden utifrån pandemins påverkan. Då kan regeringen få ett gediget underlag för att besluta om ett adekvat ekonomiskt stöd till trossamfundens viktiga arbete.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Debatt

Fler liknande artiklar


Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb
Glidebryteren er ikke riktig satt ennå.

Dagens poddar