13 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Bidrag till civilsamhället gör stor nytta

Replik. Att inte erkänna det viktiga arbete som civilsamhället bedriver bara för att enstaka aktörer uppträder bedrägligt är korttänkt, skriver Lena Nyberg och Marie Pettersson Hallberg på MUCF.

I en debattartikel i Dagen den 28 april kritiserar Rebecca Weidmo Uvell bidrag till civilsamhället och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors, MUCF, handläggning av desamma.

Artikeln innehåller en grovt felaktig bild av civilsamhällets insatser, av myndighetens arbete och av vad som styr om en förening eller organisation kan få ta del av de statsbidrag som regeringen beslutar om.

MUCF fördelar bidrag och har utvecklat kontroll av bidragstagande organisationer de senaste åren. Men resurserna räcker inte till för att kontrollera alla utbetalade bidrag varje år. Vi har därför tydliga prioriteringar. MUCF tar också fram och sprider kunskap om det civila samhällets villkor och utveckling till myndigheter och kommuner.

Sveriges civilsamhälle består av hundratusentals människor som varje dag engagerar sig för något de tror på, oftast helt ideellt. Det kan resultera i aktiviteter, socialt arbete, opinionsarbete eller att hjälpa andra. Insatser som skapar stora mervärden och som skulle kosta betydligt mer om samhället själv skulle ta sig an uppgiften. De bidrag som samhället ger är förhållandevis små i relation till det viktiga arbete som utförs.

Civilsamhället omfattar allt från idrotts- och kulturföreningar till studieförbund och politiska organisationer. Här ryms även så kallade sociala företag utan vinstintresse samt organisationer som Friends och Kriminellas revansch i samhället (KRIS). Bland de organisationer som får mest i bidrag från MUCF finns Scouterna, Sveriges Elevkårer och Riksförbundet Unga Musikanter (RUM).

Det svenska civilsamhället är mindre bidragsberoende än vad civilsamhället i övriga Europa är.

—  Lena Nyberg och Marie Pettersson Hallberg

Det är omöjligt att föreställa sig den svenska demokratin och välfärden utan den kamp som människor fört utifrån sitt ideella engagemang, exempelvis kampen för kvinnlig rösträtt, för fackföreningsrörelsen och för funktionshindrades och barns rättigheter.

Civilsamhället har också en viktig roll som innovatör och utvecklare av vårt välfärdssamhälle, exempelvis införandet av a-kassa, ambulanser, bibliotek, bostäder, förskola, brottsofferjour, demensvård, folktandvård, skollunch, studiemedel och tjej- och kvinnojourer.

Enligt branschorganisationen Giva kommer cirka 60 procent av intäkterna till icke-vinstdrivande organisationer från privat sektor, framför allt från hushållen. 32 procent kommer från offentlig sektor och åtta procent är kapitalavkastning. Det svenska civilsamhället är mindre bidragsberoende än vad civilsamhället i övriga Europa är. (“En politik för det civila samhället”, prop. 2009/10:55)

Det finns tyvärr alltid de som missbrukar system, det ser vi inom många verksamheter. Att inte se och erkänna det viktiga arbete som civilsamhället bedriver bara för att enstaka aktörer misslyckas eller uppträder bedrägligt är korttänkt. Även när det gäller stöd till företagare finns exempel på att människor försöker lura till sig skattemedel. Det är alltid fel och ska beivras.

MUCF arbetar kontinuerligt med att stärka hur vi arbetar med bidrag till det civila samhället för att säkerställa att bidragen genererar samhällsnytta.

I motsats till vad Rebecca Weidmo Uvell skriver har MUCF krav på en oberoende revisor i föreningar som får bidrag, om vi misstänker en jävssituation utreds det. Om planerade projekt inte blir av återkräver MUCF pengar. Om vi misstänker brott görs även en polisanmälan.

Däremot har hon rätt i att MUCF arbetat intensivt och delvis ställt om verksamheten för att så snabbt som möjligt kunna fördela totalt 106 miljoner kronor i statsbidrag till organisationer som hjälper socialt särskilt utsatta människor under pandemin. Behovet av hjälp är akut och statsbidraget gör nytta.

Civilsamhället har en central roll i demokratin genom att ge röst åt olika gruppers behov, värderingar och intresse.

—  Lena Nyberg och Marie Pettersson Hallberg

Pandemin visar tydligt civilsamhällets betydelse. Många organisationer har ställt om till digitala insatser och andra aktiviteter för att kunna hjälpa äldre, barn och särskilt utsatta människor. Civilsamhället har också lyft problem som ökat våld i hemmet under pandemin och erbjuder stöd och service till drabbade. Civilsamhället är också en viktig aktör i den svenska strategin för vaccinering.

Civilsamhället har en central roll i demokratin genom att ge röst åt olika gruppers behov, värderingar och intresse. De kan agera som påtryckare, kritisera makthavare och även fungera som en dialogpartner för det offentliga.

Föreningsfriheten är en mänsklig rättighet som är inskriven i svensk grundlag, i EU-rätten och i internationell rätt. Politiker och andra beslutsfattare ska uppmuntra till det demokratiska samtalet.

Fotnot: Läs gärna MUCF:s svar till riksrevisionen

Fler artiklar från Debatt

Fler liknande artiklar


Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar