Debatt

Hur kan våld mellan Guds heliga ens vara möjligt?

Låt oss införa nollvision för våld i kyrkan, skriver Christina Bonnevier.

Visst blir man skakad när man hör om mäns våld mot kvinnor. Ännu mer skakad blir jag när jag hör att det förekommer i kristna kretsar där kärleken ska vara det som i allt präglar våra relationer. Hur är det ens möjligt?

Det är glädjande att Dagen nyligen publicerat flera artiklar som lyfter upp frågan. Madeleine Forsén (4/5) beskriver att våldet ökat under pandemin, Matts Hertsberg, Sverker Sikström och Susanne Urwitz betonar att våld i relationer kan drabba män också, Katarina Hedman (30/4) varnar för att kvinnor på teologiskt motiverad väg ibland kan hållas kvar i våldsamma relationer och Livets ords pastor Joakim Lundqvist skriver (20/4) under rubriken “Jesus inte slår sin brud. Punkt.”

Som jag ser det är problemet inte teologin – både man och kvinna är skapade till Guds avbild – men så länge kyrkan tiger kan våldet fortsätta gro.

Jesus gav oss befallningen att älska varandra som han älskat oss, och jag undrar: Hur kan man då slå, och inte söka hjälp för det? Tystnaden om att Gud hatar våld ekar högt. I Psaltaren 11:5 står det att den ogudaktige älskar våld, men Guds själ hatar dem.

I Jesaja 60 kan vi utläsa att det inte längre ska gå att höra om våld i det hem eller den plats där troende bor. Som kristen kan du genom ditt heliga liv och dina böner bli ett föredöme på den plats där du bor, och det står att Herren ska jaga bort dina fiender – de demoner som förut brukat härska där.

Vi i kyrkorna behöver avslöja mörkret, inte tiga om det.

—  Christina Bonnevier

I Bibeln står det om vilka karaktärsdrag Herren vill ska utmärka hans tjänare. Paulus skriver till exempel att en församlingstjänare ska vara fridsam och vänlig – långt ifrån våldsam. Malaki skriver till och med att Gud inte vill ta emot några offergåvor från män som handlar trolöst mot sin ungdoms hustru.

Kyrkan måste bli tydlig på den här punkten: Våld är aldrig rätt eller acceptabelt. Vi behöver vara tydliga också för alla de förtvivlade barns skull som blir vittnen till misshandel. I söndagsskolan lär de sig om Jesu kärlek, men hemma får de se våldets onda ansikte och de lär sig snabbt att de inte får prata om det. Dessa barn får tidigt lära sig just det hyckleri som Jesus hatade. Det är oerhört sorgligt.

Petrus skriver i 1 Petrus 3:7 att männen ska visa sina hustrur aktning eftersom de är “medarvingar till livets nåd”, annars kommer deras böner bli hindrade. Ser ni här: Om män använder våld mot sina fruar blir deras böner inte hörda. Dessutom ingår alla heliga i Herrens kropp, så det den misshandlande maken gör mot en lem i Herrens kropp gör han mot Herren själv.

Våld är därför extra smärtsamt när det används mot andra heliga som vi är befallda att älska. Vi i kyrkorna behöver ta ställning tillsammans med Jesus. Varken psykiskt våld med verbala kränkningar eller fysiskt våld är acceptabelt. Det är dags att följa Jesus i praktiken.

Vi behöver utbilda själavårdare som kan hjälpa familjer i dessa svåra situationer.

—  Christina Bonnevier

Hur ska vi som pastorer åstadkomma detta? Vi i kyrkorna behöver avslöja mörkret, inte tiga om det. Vi behöver ta upp vad Bibeln säger i undervisningen på bibelskolor och på pastorsutbildningar. Vi behöver predika om att underordna oss varandra, att det inte är acceptabelt att någon kränker sin fru eller sina familjemedlemmar med nedsättande ord eller våld. Vi behöver utbilda själavårdare som kan hjälpa familjer i dessa svåra situationer.

Grunden för Guds helande är att få berätta, bli lyssnad på, få höra att det som gjordes var fel, men få förlåta och ta emot förbön, möta Kristus kärlek, rättfärdighet och barmhärtighet. Också maken behöver hjälp i samtal och bön att komma till insikt, insikt i behovet av att omvända sig, ta emot förlåtelse och hitta ett annat sätt att hantera konflikter än att slå och kränka.

Församlingar behöver öppna sig för att hjälpa familjer att hitta ett liv utan våld, hyckleri och lögner. Det börjar med att vi pratar om att våldet finns, att inbjuda familjer till själavårdssamtal och att uttala en nollvision mot våld i kyrkan.

Fler artiklar för dig