Magnus Nystedt försvarar i en insändare i Dagen 17/6 sin rätt att ställa upp i val i kyrkan på en politisk lista. Visst har han den rätten, men icke desto mindre är politiska partier i kyrkoval en anakronism som skadar kyrkan i dag.
Inga andra kyrkor, vare sig i Sverige eller utomlands (möjligen med undantag av Ryssland?) styrs av politiska partier. Att vi har det så i Sverige är en kvarleva från statskyrkans tid och i Norge funderar kyrkan just på hur man vid skiljande av kyrka från stat ska undvika att hamna i samma system som vi har.
Svenska kyrkan borde styras av personer som har kyrkan och dess möjlighet att bedriva gudstjänst, undervisning, diakoni och mission som högsta prioritet. Det skulle kunna vara kyrkopolitik, något som är väsensskilt från politiken i riksdag, region och kommun.
[ Peter Westermark: Låt kyrkovalet 2021 bli året då staten skiljs från kyrkan! ]
Om man läser vad den största nomineringsgruppen i kyrkomötet, Socialdemokraterna, menar sig ha åstadkommit sedan början på 1900-talet är det tydligt att de haft en särskild agenda som styrts av önskan att foga in kyrkan i ett socialdemokratiskt samhällsbygge.
Partipolitiska grupper har fått kyrkan att steg för steg ändra sin position i olika frågor.
— Per Sundin
I Dagen har nyligen publicerats två nyhetsartiklar som belyser skillnaden mellan kyrkopolitik och politik:
I den första kan vi läsa att antalet gudstjänstbesökare har halverats de sista tio åren. Det är symptomatiskt en opolitisk nomineringsgrupp som i en motion vill att detta ska undersökas.
[ “Utred gudstjänstkollapsen i Svenska kyrkan” ]
I den andra läser vi att en präst dömdes för att ha hjälpt en konvertit att fly från Migrationsverkets förvarsenhet i Gävle. I syfte att få tingsrätten att se assistans vid en rymning från ett annat perspektiv anförde prästen att hon riskerade avkragning. Detta avvisades av tingsrätten som menade att hon inte riskerade någon påföljd över huvud taget i sin anställning eftersom brottet hade medmänskliga motiv. Vi ser här skillnaden mellan ett kristet förhållningssätt som fortfarande tillämpas i kyrkan, och ett världsligt där partipolitiken bestämmer.
Partipolitiska grupper har fått kyrkan att steg för steg ändra sin position i olika frågor för att anpassa sig till utvecklingen i samhället utanför på gott och ont. Otvivelaktigt är anpassningen en av orsakerna till kyrkans tillbakagång i och med att den för våra medlemmar är uppenbar och minskar kyrkans trovärdighet.