28 september 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Krav på samkönad vigsel inte vägen för Equmeniakyrkan

Att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus förvandlar dig, mig och världen har inte sin grund i mainstream och likriktning utan i den spänning som mångfalden skapar, skriver Emelie Lau.

Jag är övertygad om att Equmeniakyrkan kan erbjuda något annat, en lösning som varken ställer krav på vad pastorskåren ska tycka eller hur den officiella hållningen i varje församling ska se ut, skriver Emelie Lau.
Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Equmeniakyrkans slogan “Att vara en kyrka för hela livet” får mig att tänka på ordet mångfald, vilket öppnar upp för att olika teologiska hållningar, uttryck och positioneringar får existera samtidigt och på lika villkor. Därför är jag så förvånad över den motion inför årets kyrkokonferens som kräver att alla församlingar ska erbjuda vigsel för samkönade par. Jag har svårt att se att det är den enda vägen att gå.

Jag är övertygad om att Equmeniakyrkan kan erbjuda något annat, en lösning som varken ställer krav på vad pastorskåren ska tycka eller hur den officiella hållningen i varje församling ska se ut.

I stället för att hoppa över den bearbetning av mångfalds-, jämlikhets- och likabehandlingsfrågor som behöver ske, skulle jag vilja att man uppmanar församlingarna att påbörja den processen. Att skriva ner visioner och drömmar är viktigt, men inkludering handlar väldigt lite om vad som skrivs på ett papper. En policy anger en viktig riktning för arbetet men inte mer. Vad som verkligen gör skillnad är vad som sker i praktiken.

Om församlingen inte har arbetat igenom sina egna drömmar och visioner, det vill säga har gjort en resursinventering såväl som konsekvensanalys av vad man landat i och har funderat kring bibelsyn och teologi i relation till varje diskrimineringsgrund som tas upp i svensk lag, så kommer inte församlingen att upplevas som en välkomnande eller inkluderande gemenskap.

Kanske landar församlingar olika, och det måste få vara okej.

—  Emelie Lau

För att nå dit behöver vision bli praktik. Låt mig ta ett exempel. Om församlingens nedskrivna vision ser ut så här: “Vi vill vara en inkluderande och välkomnande gemenskap för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.”

Då blir nästa steg att omvandla detta till praktik. Då behöver man arbeta igenom följande fyra steg:

Steg 1: Vilket teologiskt ramverk vill vi ha i just vår församling? Samtala och fundera tillsammans kring teologisk hållning utifrån varje diskrimineringsgrund.

Steg 2: Gör en konsekvensanalys utifrån de olika teologiska ramarna som arbetats fram under steg 1. Hur ser inkluderingsarbetet ut? Jobba med normer och värderingar inom dessa ramar.

Steg 3: Gör en resursanalys där församlingens resurser och gåvor lyfts fram i relation till varje diskrimineringsgrund.

Steg 4: Börja förändra, omfördela och strukturera om verksamheterna i församlingen utifrån det som har kommit fram under punkt 1–3.

Att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus förvandlar dig, mig och världen har inte sin grund i mainstream och likriktning utan i den spänning som mångfalden skapar. Därför kan Equmeniakyrkan ställa sig i mitten och erbjuda samfundets medlemsförsamlingar kunskap, inspiration och medvetenhet att påbörja den processen. Kanske landar församlingar olika, och det måste få vara okej.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Debatt

Fler liknande artiklar


Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar