24 september 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

C: Kravet på att viga handlar inte om vigseltvång

Replik. Det är naturligt att dra en gräns, så att alla präster i framtiden genuint bärs av värderingen om alla människors lika värde och rätt till sin kärlek, skriver Niklas Larsson och Daniel Tisell, C.

Det handlar inte om något vigseltvång, skriver Niklas Larsson och Daniel Tisel.
Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Centerpartiet, som folkrörelse, har alltid varit engagerat i både kyrkan och i samhället. Vårt engagemang har varit viktigt. Att kvinnor kan vigas till präster har resulterat i att vi har en jämn könsfördelning i dag. Att samkönade par kan vigas i Svenska kyrkan, att 16-åringar kan rösta i kyrkovalet och att kyrkan aktivt arbetar för att välkomna nysvenskar är några exempel på att vårt arbete gett resultat.

Det är angeläget att ta tillvara kyrkans traditioner och att värna dem. Det är även viktigt att följa med i den tid vi lever i. Varje gång förändringar gjorts, så har det mött motstånd. Så var det när frågan om kvinnliga präster kom på tal, så också gällande vigning av samkönade par.

Med den kristna grundsynen att alla människor är Guds avbild är det självklart att bejaka människors olikheter. För oss är det bärande för kyrkan att välkomna alla människor och att stå upp för alla människors lika värde och rätt. Vi kallar det för en folkkyrka.

Centerpartiet utgår alltid från alla människors lika rätt och värde. Vi har länge drivit på i kampen för HBTQ-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner) rättigheter. Den som älskar någon av samma kön ska ha samma rättigheter som människor som älskar personer av motsatt kön.

Kyrkomötets beslut 2009 innebär att Svenska kyrkan tar ansvar för att alla par kan vigas till äktenskap. Rent formellt har ingen präst eller annan vigselförrättare vigselplikt.

Både Posk och Frimodig kyrka tycks mena att det enskilda samvetet hos en blivande präst ska gå före Svenska kyrkans möjlighet att vara tydlig och konsekvent i frågan om äktenskapet.

—  Niklas Larsson och Daniel Tisell, C

Eftersom synen i äktenskapsfrågan så starkt avspeglar människosynen är det ändå naturligt att dra en gräns, så att alla präster i framtiden genuint bärs av värderingen om alla människors lika värde och rätt till sin kärlek. Inget par ska behöva erfara att deras sexuella identitet och glädje ifrågasätts eller nedvärderas av en präst i Svenska kyrkan. Inför Gud och i kyrkan ska vi alla kunna komma som vi är skapade och mötas med respekt och likabehandling.

Kravet på att kunna viga alla älskande par handlar varken om att införa vigseltvång eller registrera åsikter utan att införa en tydligare och mer konsekvent hållning i vad som förväntas av dem som ska vigas till präster i framtiden, det vill säga att man är beredd att viga även samkönade par. Det måste ju bli en fråga för domkapitlet.

Vi frågar inte om vad den blivande prästen anser teologiskt om kvinnors möjlighet att prästvigas utan om man är beredd att samarbeta för att säkerställa sakramentets giltighet. Det kommer alltså i strikt mening även vara möjligt att rymma olika äktenskapsuppfattningar.

För att ta ett exempel: En blivande präst anser att både äktenskapet och bikten är sakrament, har en ganska katolsk syn men förklarar sig trots detta villig att viga alla oavsett kön. Det borde då vara möjligt att prästvigas. Ändå kan det hända att biskopen i just det stiftet anser att denne trots detta inte vill viga prästkandidaten därför att personen har en alltför katolsk syn. Det är nämligen inte så lutherskt att se äktenskapet som ett sakrament och inte bikten heller.

Ett ytterligare exempel: En annan blivande präst är mer lågkyrklig och anser att äktenskapet är en borgerlig ordning men tolkar Bibeln som att utövandet av homosexuell läggning är en synd. Trots detta är den blivande prästen beredd på att svara ja på frågan om denna är beredd att viga ett samkönat par. En biskop kan dock ändå välja att avstå att viga denna prästkandidat efter att ha konstaterat att dennes åsikter på grund av bibelsyn inte passar i Svenska kyrkan.

Berth Löndahl, Frimodig kyrka, skriver i Dagen 31/8 att “För de partipolitiska grupperna tycks kyrkan vara en åsiktskyrka, inte en bekännelsekyrka.” Innebär ovanstående exempel att Svenska kyrkan upphör att vara en bekännelsekyrka och blir en åsiktskyrka? Är det inte ärligare att i framtiden vara tydlig med vad en präst förväntas göra, det vill säga att även viga samkönade par när det uppenbarligen förväntas och önskas av prästen när församlingar anställer en präst?

Både Posk och Frimodig kyrka tycks mena att det enskilda samvetet hos en blivande präst ska gå före Svenska kyrkans möjlighet att vara tydlig och konsekvent i frågan om äktenskapet, det vill säga att inkludera hbtq-personers lika värde och rätt.

Centerpartiet anser att de som prästvigs framöver ska kunna viga samkönade par, alltså alla älskande par. Kyrkan ska ha en tydlig och engagerande röst i samhället och i den offentliga debatten för medmänsklighet. Vi står upp för alla människors lika värde. Centerpartiet är en modig röst mot diskriminering och främlingsfientlighet och verkar för en öppen och tillgänglig folkkyrka för alla.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Debatt

Fler liknande artiklar


Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar