Debatt

Den straffrihet som råder i Iran måste få ett slut

Sverige bör tar initiativ till en internationell kommission i FN:s regi för att ställa den iranska regimens ledare inför rätta för folkmord och brott mot mänskligheten, skriver Abdolnaser Sadidi.

Sverige bör tar initiativ till en internationell kommission i FN:s regi för att ställa den iranska regimens ledare inför rätta för folkmord och brott mot mänskligheten, skriver Abdolnaser Sadidi.
Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Rättegången i Stockholms tingsrätt mot Hamid Noury, den 60-årige iranske man som är misstänkt för folkrättsbrott och mord, gick häromveckan in i en ny fas. Under de omkring 15 veckor som folkmordsrättegången hittills pågått har ett trettiotal målsägande vittnat om hur Noury deltagit i tortyr av fångar, lett en del av dem i dödskorridoren samt dragit åt snaran runt halsen på fångarna.

Under massakern av politiska fångar 1988 i Iran fick de fängslade, i summariska så kallade rättegångar, bara fem minuter var att försvara sig innan domen fastställdes. Men tack vare att Sverige är en rättsstat får även bödlar som Noury en rättvis chans att försvara sig.

När detta tillfälle nu ges honom nekar han till brott. Han hävdar att han varken varit någon högt uppsatt tjänsteman i det iranska fängelset Gohardasht eller lett någon till avrättning. I stället hävdar han att han, under de veckor sommaren 1988 då tusentals politiska fångar avrättades, varit pappaledig. I ett polisförhör från i januari i år påstår Noury också att inga avrättningar har förekommit utan att allt är en komplott mot den iranska staten.

Massavrättningarna i Iran 1988 är dock allmänt erkända. Uppgifter finns om att så många som 30 000 politiska fångar, merparten medlemmar eller anhängare av Folkets Mojahedin, avrättades runt om i Iran den sommaren. De stod fast vid sin övertygelse och valde att dö med sin heder i behåll i stället för att böja sig inför diktaturen.

Det här är den regimen Hamid Noury försvarade i rättssalen. Regimens ledare ger djävulen ett ansikte.

—  Abdolnaser Sadidi

Samma personer som var inblandade i de brutala avrättningarna sitter i dag i ledningen för Iran, bland annat landets nuvarande president Ebrahim Raisi, något bland annat Amnestys generalsekreterare har kritiserat: “I stället för att utnämnas som president bör Raisi utredas och ställas inför rätta för sina brott”.

När jag nu bläddrar igenom svenska och internationella nyhetssajter blir jag än en gång påmind om den iranska regimens brutalitet. Arman Abdali, som greps för sex år sedan endast 17 år gammal, avrättades den 24/11 trots omvärldens protester. Ironiskt nog avrättades Arman i samma fängelse som det Noury en gång tjänstgjort i.

Amnesty rapporterade den 22/11 att två framstående iranska universitetsstudenter står under hot om att bli avrättade. De greps för cirka två år sedan efter att ha deltagit i de stora nationella protesterna mot regimen i Iran i november 2019.

Det här är den regimen Hamid Noury försvarade i rättssalen. Regimens ledare ger djävulen ett ansikte.

Frågan jag vill ställa till vår svenska regering och riksdag är: Vilken politik är rätt att föra mot Iran vars president är ökänd för att ha varit medlem i “Dödskommittén” som avrättade 30 000 politiska fångar?

Jag föreslår Sverige tar initiativ till att leda en internationell kommission i FN:s regi för att ställa den iranska regimens ledare, bland annat Ali Khamenei och Ebrahim Raisi, inför rätta för folkmord och brott mot mänskligheten. På så sätt får man ett slut på den straffrihet som råder i Iran. Det är dags att sluta blunda.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig