Vi kristna ska inte fungera som nyttiga idioter åt Ryssland

Rysslands mobilisering vid Ukraina med krav på säkerhetsgarantier från väst har skakat om de senaste veckorna och har nog varit en ögonöppnare för många. Men det är ingen nyhet att det säkerhetspolitiska läget i vår del av världen har försämrats. Oavsett hur den aktuella krisen utvecklas den närmsta tiden kan man konstatera att den världsordning som de senaste decennierna ansetts basal för vår trygghet – regelstyrd med en multipolär maktbalans och respekt för staters suveränitet – nu skakar i grunden.

Främmande makts strävan efter inflytande tar sig många uttryck, informationspåverkan är ett av dem. Faktum är att det är lätt att bli utnyttjad av motståndare mot Sverige och demokratin. Det gäller också kristna, och mot kristna värden.

I en tid av informationskrig kan förhållningssätt i samklang med bibliska värderingar vägleda oss. En attityd av aktivt ansvarstagande, delaktighet, framtidstro och förtroende är exempel på förhållningssätt som leder oss rätt.

Den välkände predikanten Emanuel Minos ger i boken Tag plats! Dörrarna stängs (2009) följande historiska parallell angående folkförrädaren och nazistkollaboratören Quisling: “Det var också alldeles för många konservativa kristna som nappade på kroken. Både före och under kriget kunde man höra goda troende komma med de märkligaste uttalanden om Quisling. [...] Jag får rysningar när jag hör liknande utsagor i vår tid, från annat håll.”

Informationspåverkan syftar bland annat till att splittra och undergräva förtroende och framtidstro.

—  Josef Sörensson

Ryssland är en av flera stater som på olika sätt har intresse av att utöva inflytande i Europa och även i Sverige. Det innebär inte att vi är fiender, men i vissa avseenden motståndare.

Det här handlar om stormaktspolitik lik den som Sovjet en gång stod för. Det utövas i hela skalan av gråzon mellan fred och krig – genom olika medel men med samma syfte. Situationen i Ukraina är ett varnande exempel.

Informationspåverkan syftar bland annat till att splittra och undergräva förtroende och framtidstro. Befintliga samhällsutmaningar, exempelvis migrationsproblematik, utnyttjas strategiskt i olika typer av desinformation. Inte sällan spelar man på kristna värderingar. Allt det här sker i dag, systematiskt, målmedvetet, och med den moderna informationsarenans alla fördelar. Det här behöver vi vara medvetna om för att inte riskera att fungera som nyttiga idioter.

[ Kristna oense om svensk militär på Gotland ]

Det är sant att det finns utmaningar, men det finns mycket i Sverige som verkligen är värt att värna. Regeringsformen som definierar och skyddar vår demokrati ger uttryck för en del av det. Hoten mot samhällets grundvärden är inget att ta lätt på. Det vet kristna i Ukraina, där tiotusentals nyligen samlades till bön för situationen i sitt land.

Följande förhållningssätt kan hjälpa oss att som kristna göra det vi ska – stå upp för bibliska värderingar i samhällsdebatten och ta tag i samhällets stora utmaningar – utan att samtidigt gå i motståndarnas fällor:

• Framtidstro, inte defaitism. Det handlar inte om att blunda för saker som utvecklas i fel riktning men om mod, hopp och handlingskraft. Som kristna har vi dessutom ett hopp: Att Gud är vår hjälpare. Budskapet att vi inte kan påverka vår framtid är lika falskt som att Gud inte skulle bry sig om alla unga människor som växer upp i det här landet.
• Ansvarstagande, inte distansering. Samhällsengagemang är bra, särskilt om man inte bara sitter på läktaren. Samhällsutmaningarna har vi gemensamt, de är inte någon annans problem. Det finns många sätt att ta ansvar – politiskt, socialt, personligt. Den lokala kristna församlingen kan som en viktig institution i samhället möta människors behov, inte minst på områden som rör integration och utanförskap.
• Omsorg om vår nästa. Främlingen, den faderlösa och änkan har alltid framhållits som särskilt skyddsvärda i såväl Gamla som Nya testamentet. Var observant på främlingsfientlighetens smitta.
• Förtroende, inte misstroende. Myndigheter och politiker ska granskas. Men ett generellt misstroende och förakt är en farlig utgångspunkt. Respekt för demokratin och för dem som väljer att engagera sig för samhället är en bra grundhållning.
• Öppenhet, inte slutenhet. Vi behöver inte skämmas för vår tro, värderingar eller livsstil. Troende människor är och ska alltid vara en naturlig del i samhället och göra avtryck i det offentliga samtalet så väl som runt fikabordet på arbetsplatsen.
• Pröva andarna står det i första Johannesbrevet. Annorlunda uttryckt av Säkerhetspolisen: “Vad är det bakomliggande syftet med informationen?”
• En frisk kristenhet. Det talas ibland om att “islam är på väg att ta över Sverige”. Men det bästa sättet att hantera andra religioners närvaro i samhället är inte främlingsfientlighet utan att vi som kristna står på vår plats och ger uttryck för Jesu kärlek i vårt vardagliga liv.

Kanske skymmer det nu på allvar. Vi behöver vara vakna över vems ärenden vi går. I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge kan troende kristna spela en helt avgörande roll för nationens framtid – historien har visat att det faktiskt kan gälla både i negativ och i positiv mening.

[ Kristna i Ukraina berättar att de “håller andan” ]