Debatt

Ta krafttag mot psykisk ohälsa hos unga

Genom att göra det lättare för alla aktörer att samverka i kampen mot psykisk ohälsa kan den negativa trenden brytas och fler barn och unga få hjälp att må bättre, skriver Sofia Nilsson, C.

Allt fler unga personer i Sverige uppger att de mår dåligt. Siffrorna har ökat stadigt under flera år. Allt fler upplever känslor av ångest, nedstämdhet och oro har självskadebeteende eller lider av depression. Flera mår så pass dåligt att de väljer att ta sitt liv och självmord är i dag den vanligaste dödsorsaken hos unga människor mellan 15–24 år.

Den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga sätter ytterligare press på de verksamheter som finns för att hjälpa. Det behövs mer stöd och kunskap i vården som i dag inte kan hjälpa alla. Trycket på skolan där stressen kring att socialt passa in och få bra betyg blir ytterligare en del som ökar. Därutöver har pandemin bidragit till att mer tid spenderats hemma och fler haft det ekonomiskt tufft. Då ökar utsattheten för de barn som lever i familjer med missbruk och psykisk ohälsa.

För oss i Centerpartiet är det mer viktigt än någonsin att vi sätter in rätt åtgärder nu för att kunna vända utvecklingen. I december presenterade vi därför flera förslag på hur man på bästa sätt kan nå de barn och unga som är i behov av hjälp och hur vi bättre kan fånga upp de som riskerar att drabbas.

Förra året hade Barnens rätt i samhället (Bris) 31 500 kontakter med barn och unga i behov av stöd från hela landet. Samtalen rör allt från psykisk ohälsa och familjekontakter till våld, kränkningar och övergrepp. Alla kontakter som Bris har sker över telefon, chatt och mejl besvaras av kuratorer, och sedan förra året har man stödfunktionen igång dygnet runt. För att stärka denna viktiga verksamhet och säkerställa att fler barn får tillgång till denna viktiga tjänst föreslår vi att ge Bris stödlinje statlig finansiering.

Det kan inte vara så att barn och unga som behöver hjälp faller mellan stolarna för att aktörerna inte kan kommunicera med varandra.

—  Sofia Nilsson, C

I dag har inte alla barn tillgång till en likvärdig elevhälsa som möter varje elevs behov. Var man bor och vilken skola man går på spelar roll för vilken typ av hjälp man kan få av sin elevhälsa. Det är rektorerna som har det yttersta ansvaret för att tillgodose att de elever som behöver hjälp från elevhälsan också får det. För att rektorerna ska kunna få ytterligare mandat och den kunskap som krävs för att leda och organisera elevhälsoarbetet bör detta införas som ämne i rektorsprogrammet. Detta säkerställer att samtliga rektorer får verktyg för att kunna göra elevhälsan ännu bättre.

Det är inte bara rektorerna som genom elevhälsan kan förbättra den psykiska hälsan. Även skolans övriga personalkategorier som mentorer, assistenter och kamratstödjare är en viktig del. Dessa bör också få tillgång till fortbildning. Genom att erbjuda utbildningsinsatser till dem i exempelvis socialpedagogik och beteendevetenskap kan stödet från dessa stärkas och elevhälsan avlastas. På detta sätt kan fler barn som mår dåligt fångas upp i ett tidigare stadium och erbjudas rätt hjälp i tid.

Skolan är en viktig arena för att nå många barn och unga. Därför spelar just elevhälsan en viktig roll i att bryta utvecklingen. Elevhälsan kan och behöver utveckla även sina arbetssätt. Bland annat ta tillvara på de digitala möjligheter som finns. Centerpartiet ser att även digitala ingångar till elevhälsan bör utvecklas och kan vara ett komplement till den fysiska. Vi vill ge ett särskilt uppdrag till skolverket att ta fram stödmaterial till alla huvudmän så att goda exempel kan spridas, tid användas rätt och likvärdigheten stärkas.

Alla kommer inte kunna få rätt hjälp av bara elevhälsan. Ibland behövs det stöd från socialtjänsten eller sjukvården. För att alla stödinsatser ska kunna fungera tillsammans behöver det bli lättare att dela information mellan olika vårdgivare i sjukvården och mellan vården och elevhälsan. Det kan inte vara så att barn och unga som behöver hjälp faller mellan stolarna för att aktörerna inte kan kommunicera med varandra. Informationsdelningen behöver såklart ske på ett tryggt men enkelt sätt och med samtycke. Vi anser även att det bör införas en skyldighet för skolor att kalla till samordning med socialtjänsten och sjukvården vid behov.

Genom att stärka civilsamhället, stärka skolans verktyg både med personal och elevhälsa och samtidigt göra det lättare för alla aktörer att samverka kommer det kunna vara möjligt att bryta den negativa trenden och på riktigt få fler barn och unga att må bättre.

Fler artiklar för dig