Debatt

Hög tid att reformera svenskt bistånd!

Ett generöst bistånd förpliktigar. Biståndet behöver också vara effektivt. Därför presenterar KD en reformagenda – som första parti på mycket länge – för ett mer effektivt, transparent och träffsäkert bistånd, skriver Ebba Busch och Gudrun Brunegård (KD).

Ukrainska flyktingar går över gränsen till Polen i april 2022.

700 miljoner människor i extrem fattigdom och 100 miljoner människor på flykt. Siffror som ökat under pandemin och på grund av konflikter i bland annat Jemen, Etiopien och Afghanistan. Rysslands anfallskrig i Ukraina leder både till fler människor på flykt och till kraftigt höjda matpriser i många fattiga länder med hungerkatastrofer som följd. Hunger som riskerar att förvärra eller skapa nya konflikter, nya flyktingströmmar och större biståndsbehov i en snar framtid.

Kristdemokraterna anser att biståndet behövs mer än någonsin. Den solidaritet som är grundläggande i den kristdemokratiska ideologin handlar om att alla människor, var de än bor, har samma värde och att vi alla har ett ansvar för varandra. Den solidariteten stannar inte vid Sveriges gräns.

Principen att vi delar med oss mer när vårt välstånd ökar är rätt och rimlig. Att Sverige förbundit sig till enprocentsåtagandet under lång tid har också bidragit till att positionera vårt land som en betydande givare med stort internationellt inflytande i förhållande till vår storlek som nation. Denna position ska vi fortsatt ta vara på.

Men ett generöst bistånd förpliktigar. Biståndet behöver också vara effektivt. Därför presenterar vi en reformagenda – som första parti på mycket länge – för ett mer effektivt, transparent och träffsäkert bistånd.

1. Långsiktig och förutsebar finansiering av biståndet

Kristdemokraterna är kritiska till regeringens stora och plötsliga avräkningar på biståndet för att finansiera ökade flyktingkostnader. Detta sker samtidigt som akuta kriser härjar och får allvarliga konsekvenser för de mest utsatta. Dessutom hotade neddragningarna drabba de viktiga civilsamhällesaktörerna oproportionerligt med minskade medel på upp till 38 procent för innevarande år. Enligt sent besked verkar neddragningen för dessa organisationer bli mindre, men risken är att kontrakt redan sagts upp och projekt redan avslutats.

En sådan hantering leder till en ryckighet i finansieringen och ett mindre effektivt bistånd. Avräkningar som dessa bör därför generellt undvikas, och bara göras i särskilda situationer. Kristdemokraterna anser dessutom att storleken på avräkningarna bör begränsas och att de ska aviseras i god tid.

Kristdemokraterna föreslår också ökad långsiktighet i biståndet genom att Sverige, likt Norge, lanserar en särskild innovativ plattform för klimatinvesteringar via Swedfund, där större medel kan utlovas under en längre tidsperiod.

2. Ökad transparens och effektivitet i biståndet

Kristdemokraterna ser med oro på hur regeringen oengagerat pytsar in allt större andel av svenskt bistånd i FN-organens kärnstöd, där det är svårt att följa vad svenska biståndspengar går till. Vi föreslår att antalet multilaterala organ som Sverige engagerar sig i begränsas och att kärnstödets andel av biståndet minskar. I stället bör mer bistånd kanaliseras via civilsamhället.

Det är också dags för en uppdaterad resultatagenda, kombinerat med en insikt om tillitens betydelse för att uppnå resultat och bekämpa korruption. Också här spelar civilsamhällesaktörerna en central roll då de har stor kunskap kring regler och krav för hantering av biståndsmedel, samtidigt som de byggt upp goda relationer lokalt.

Kristdemokraterna vill också se mer direktkanalisering av bistånd via digitala tjänster – utan mellanhänder. Stöd bör också i högre grad gå till att bygga upp stabila och transparenta skatte- och revisionssystem i mottagarländer för att motverka korruption och öka egen finansiering av välfärdssatsningar, med ett minskat biståndsberoende som följd.

3. Tydliga tematiska prioriteringar för biståndet

Att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck är och bör vara det övergripande målet med svenskt bistånd. Fattigdomsbekämpningen och kampen för demokrati och mänskliga rättigheter kommer därför alltid vara prioriterat för Kristdemokraterna – och är särskilt angeläget i en tid då utvecklingen på båda dessa områden går åt fel håll.

En annan prioritering måste vara ett effektivt klimatbistånd, då klimatkrisen drabbar fattiga och utsatta människor värst. Värmeböljor, vattenbrist och havsnivåhöjningar kommer tvinga allt fler människor på flykt, både inom och mellan länder, vilket också leder till mer fattigdom, hunger och ohälsa.

Kristdemokraterna prioriterar också kvinnors och flickors rättigheter. Stärkta utbildningsinsatser måste till, arbetet med förbättrad sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) måste intensifieras och kvinnors möjligheter till egenförsörjning förbättras.

Kristdemokraterna kommer fortsätta att värna ett effektivt och generöst bistånd, med en tydlig agenda för träffsäkerhet, transparens och anti-korruption. Det är vår medmänskliga plikt, men också en klok investering för en stabil och fredlig omvärld.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig