Debatt

Att legalisera cannabis lär inte sätta stopp för gängkriminaliteten

Att gängkriminaliteten skulle minska med legal drogförsäljning är inget som märkts nämnvärt i varken USA eller Kanada. Däremot ökad psykisk ohälsa, trafikolyckor och suicid, skriver Fred Nyberg.

I början av året aktualiserade Vetenskapens värld i SVT att nära femtio miljoner av alla amerikanare uppgett att de använt cannabis under 2019. Samma år noterades att lika många led av problem med sin psykiska hälsa och att antalet narkotikarelaterade dödsfall uppgick till cirka sjuttiotusen personer. Nära hälften så många dog som följd av skottlossning.

Den legala marijuanaförsäljningen medför stora skatteintäkter i de stater som bejakat varan för både medicinskt och rekreativt bruk. Intäkter som säkerligen behövs för att kompensera för de skadeeffekter som ofrånkomligen följer i spåren av legaliseringen.

Sverige har under gångna decennier följt och ibland urskillningslöst anammat mycket av det som genereras i den stora demokratin på andra sidan Atlanten, men frågan om det ska finnas gränser bör ställas. Mycket talar för att den gränsen bör gälla legalisering av cannabis.

Det påminner om den spelreklam som visar upp ett fåtal vinnare men inte den majoritet som fått betala priset som förlorare.

—  Fred Nyberg

Vetenskapens värld visade alltså en dokumentär med fokus på användning av cannabis i medicinskt syfte. Den redovisade ett antal enskilda fall där individer med olika neurologiska diagnoser kan bli hjälpta genom att ta cannabis. Den redovisar även en hel del intervjuer med forskare som visar hur de aktiva komponenterna i cannabis verkar och kan ge effekt, men som samtidigt talar om skadeeffekter och risker.

Även om man på ett trovärdigt sätt kan visa upp individer som blir hjälpta mot smärta, epilepsi och mental ohälsa så omnämns inte alla dem som inte upplever någon effekt. Det påminner om den spelreklam som visar upp ett fåtal vinnare men inte den majoritet som fått betala priset som förlorare.

En tydlig ökning i användande av cannabis har skett i USA i stater där legalisering för både medicinskt och så kallad rekreativt bruk kommit till stånd. Samma sak har noterats i Kanada, där antalet förstagångsanvändare ökade dramatiskt efter legalisering. Nu är också Tyskland på väg åt samma håll, och även här accentueras stora presumtiva skatteintäkter. Röster för att Sverige ska följa efter finns inom flera partier.

Bland de argument som framförts för legalisering finns, förutom medicinsk användning, en önskan om att bli av med gängkriminalitet, att skapa nya jobb och att minska kostnaden för polisära insatser. I fråga om att omvända kriminella kan dessvärre varken USA eller Kanada visa upp några påtagliga förändringar. Det finns andra typer av droger och brottslighet att ägna sig åt.

Cannabis innehåller närmare femhundra olika substanser varav cirka åttio är psykoaktiva. De bäst kända är THC och CBD, varav den förstnämnda svarar för både rus och icke-önskvärda sidoeffekter medan CBD saknar dessa effekter och i renodlad form kan användas mot vissa former av barnepilepsi. Men i den marijuana och hasch som röks ingår THC och medför både önskvärda och oönskade effekter.

I vissa medicinska beredningar av cannabis har man sökt minska THC-halten, men i den form av cannabis som röks i rekreativt syfte har halten av THC mer än tredubblats jämfört med den som röktes för ett par decennier sedan. Även om cannabis är godkänt för medicinskt bruk i de flesta delstater i USA når den inte upp till de krav som ställs på läkemedel, varken av Läkemedelsverket i Sverige eller dess motsvarighet i USA.

Bland de påtagliga och bekräftade skadeeffekterna av cannabisrökning finns risk för skador på såväl lungor som hjärta-kärlfunktioner. En systematisk genomgång av vetenskapliga artiklar, som inkluderar mer än en halv miljon individer, visar ökad risk för både akuta och kroniska hjärtsjukdomar.

De över tid mest kända allvarliga skadeeffekter av cannabis berör risken för försämrad kognition, sämre koordination och motorik, försämrad psykisk hälsa samt beroende. En risk som är mest påtaglig för unga som röker frekvent då THC stör hjärnans mognadsprocesser.

I stater i USA där cannabis legaliserats har fatala trafikolyckor där föraren hade THC i kroppen ökat. Likaså har antalet unga som inte fullgör sina akademiska studier ökat och antalet unga med THC i kroppen som begått suicid har också ökat. Forskare i New York rapporterade 2019 om en nationell studie där de fann att över en treårsperiod nära nog femdubblades risken för frekventa cannabisrökare att bli beroende av alkohol, och i en samtidig studie noterades en fördubblad risk att bli nikotinberoende.

En nyligen genomförd Gallup-undersökning i USA visade att rökning av cannabis är sex gånger vanligare hos politiskt liberal-orienterade personer än hos de mer konservativa. Nu i dagarna firar USA sin självständighetsdag (Independence day den 4 juli), en dag betraktad som en grundbult för utveckling till och uppnåendet av den frihet som kännetecknar en resilient demokrati. Bara för ett halvår sedan underströk den sittande presidenten i USA i ett uppmärksammat tal vikten av vidmakthållandet av den amerikanska demokratin. Samtidigt kan det vara bekymmersamt om den i landet så uppskattade demokratin skulle leda till en mer liberal syn på droganvändning.

Detta är vad experter vid landets hälsoenheter och forskningsinstitut oroar sig för, inte minst med tanke på alla risker användandet medför för den mentala hälsan hos unga. Någon har sagt att det inte handlar om att föra krig mot drogerna utan om att försvara och rädda den unga hjärnan, för det är en intakt och ofördärvad hjärna som kan bidra med lösningar på många av framtidens problem.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig