Debatt

Demokrativillkoren behöver inte leda till kollektiv bestraffning

Replik. De nya demokrativillkoren innebär tydliga och rättssäkra förhållanden – inte kollektiv bestraffning, skriver kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) i ett svar till EFK:s missionsdirektorer.

Ett trossamfund som vill omfattas av undantagsregeln bör tydligt ta avstånd från en församlings eller företrädares olämpliga agerande, skriver Jeanette Gustafsdotter.

Sverige ska vara en levande demokrati, med ett starkt civilsamhälle som består av en mångfald av organisationer, verksamheter och röster. Civilsamhället och trossamfunden bygger upp demokratin. De bidrar till att upprätthålla våra grundläggande demokratiska värderingar och ger möjlighet för medborgarna att utöva sin religion. Det är därför regeringen stödjer civilsamhället och trossamfunden.

I fredags, den 29 juli, presenterade regeringen förslaget till nya villkor för statligt stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden. De nya demokrativillkoren beskriver vilka handlingar som inte är acceptabla för organisationer som vill ta del av våra gemensamma resurser.

Den typen av kollektiv bestraffning som Evangeliska frikyrkan beskriver kan undvikas.

—  Jeanette Gustafsdotter

Villkoren är tydliga och inte särskilt kontroversiella: bland annat ska inga organisationer som utövar våld, tvång eller hot, diskriminerar eller motarbetar vårt demokratiska styrelseskick få statligt stöd. Inte heller de som bryter mot principen om alla människors lika värde.

Det verkar vi vara överens om.

Den huvudsakliga invändningen mot detta är det krav på företrädare som lyfts i förslaget på nya demokrativillkor. Anledningen till att demokrativillkoren omfattar även företrädares agerande är att villkoren annars blir verkningslösa. Företrädare är ofta de som bedriver själva verksamheten. Om vi menar allvar med att sätta upp kriterier för vilka ageranden som inte kan tolereras i verksamheten hos en organisation som får ta del av statligt stöd måste även företrädares ageranden omfattas.

Med det sagt – i lagförslaget finns en undantagsregel som medför att orimliga eller oproportionerliga konsekvenser kan undvikas. Om det framkommer att exempelvis en företrädare har brutit mot villkoren kan organisationen få behålla sitt stöd om det finns särskilda skäl. Vid den bedömningen ska särskilt beaktas om organisationen har tagit avstånd från agerandet och vidtagit adekvata åtgärder för att agerandet inte ska upprepas.

Den typen av kollektiv bestraffning som Evangeliska frikyrkan beskriver kan därmed undvikas. Som framgår av den proposition som regeringen beslutat om är det inte rimligt att minsta lilla överträdelse på lokal nivå ska leda till att hela samfundet blir av med sitt stöd.

Säg att ett trossamfund söker och tilldelas stöd och fördelar det till en församling som bedriver en ungdomsverksamhet. Senare framkommer det att en av församlingens ledare försöker tvinga homosexuella ungdomar att omvända sig – alltså att “sluta” vara homosexuella.

Om trossamfundet tar avstånd från agerandet och vidtar adekvata åtgärder för att det inte ska upprepas kan det enligt lagförslaget få behålla stödet. En bedömning måste dock göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Låter trossamfundet däremot ledaren fortsätta utan att varken ta avstånd eller vidta åtgärder blir trossamfundet av med stödet.

I den demokratiska modell som Evangeliska frikyrkan beskriver är det rimligt att trossamfundet har en dialog med församlingen eller företrädaren om hur det olämpliga agerandet kan undvikas framöver. Ett trossamfund som vill omfattas av undantagsregeln bör även tydligt ta avstånd från församlingens eller företrädarens agerande, vilket blir extra viktigt om trossamfundet har små möjligheter att vidta åtgärder för att säkerställa att agerandet inte upprepas.

Det civila samhället engagerar mer än sex miljoner människor i Sverige. Över hälften av befolkningen gör varje år någon ideell insats. Civilsamhället lyfter viktiga frågor till debatt och diskussion, ordnar en bredd av fritidsaktiviteter och möjliggör för människor att utvecklas och lära sig nya saker. Människor engagerar sig för jämställdhet, miljöfrågor, mot diskriminering och för att hjälpa barn, äldre eller särskilt utsatta grupper.

Vi vet att trossamfunden och civilsamhället har gjort och gör viktiga insatser – inte minst i sitt stöd till socialt utsatta under pandemin och i mottagandet av flyktingar från Ukraina. Därför har regeringen nyligen beslutat att 100 miljoner kronor ska fördelas av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor till civilsamhället och trossamfund för sådan verksamhet.

Det är den typen av verksamhet som våra skattepengar ska gå till – inte till de som motarbetar vår demokrati.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig