Debatt

Legaliserad cannabis minskar varken gängkriminalitet eller dödsfall

Slutreplik. Cannabislegalisering kan inte ses som ett steg mot en mer human narkotikapolitik. Den befintliga vetenskapen talar åt motsatt håll, skriver Fred Nyberg.

I sin replik min förra artikel om risker med legalisering av cannabis argumenterade Henrik Dalgard för att legal cannabis skulle minska dödlighet i narkotika, motverka gängkriminalitet och göra bruket mer riskfritt. Dessa argument bemöts i texten nedan.

De senaste åren har vi överösts av rop mot överdödligheten i narkotika på andra sidan Atlanten, men också i Sverige. En rapport från Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) placerade Sverige 2016 nästan högst på EU-listan över dödlighet i narkotika. Även om Folkhälsomyndigheten (FHM) noterat att dödligheten under de senaste åren minskat ligger Sverige ännu högt på listan, och då finns det en del unga politiker som tror att lösningen skulle vara att legalisera cannabis. Men innan man kan dra den slutsatsen måste man först utreda vad siffrorna från EMCDDA verkligen står för och dessutom notera att Kanada och USA med legaliserad cannabis nu ligger i topp på dödsfallslistan i Västvärlden – långt före Sverige.

Enligt FHM poängterar EMCDDA att det är vanskligt att jämföra olika länders resultat, dels på grund av olika undersökningsmetoder, men också på grund av potentiella mörkertal i flera länder. Det finns även från andra håll indikationer som bekräftar att det i flera EU-länder förekommer en stor underrapportering. Dödstalen påverkas av hur ofta man gör obduktioner av avlidna, vilka substanser man letar efter och hur det rapporteras. Många i registren för läkemedels- och narkotikaförgiftning har avlidit av andra orsaker än ren beroendeproblematik. På regeringens uppdrag kom berörda myndigheter i Sverige nu i juni fram med nya direktiv för hantering av dödsfallsstatistiken.

För mer än tio år sedan noterades att den kraftiga ökningen i narkotikadödlighet i USA främst berodde på opioider som förskrivs i sjukvården. Dessa substanser skördade fler liv än kokain och heroin tillsammans. Färska rapporter visar att bidrag från opioida läkemedel till dödsfallen i Sverige är stort. En signifikant del av dödligheten i Sverige kan enligt FHM härröras till suicid (främst bland kvinnor). Myndigheten NIDA i USA uppger att upp mot en tredjedel av dödsfallen vid opioid överdosering kan kopplas till suicid. En helt ny amerikansk studie bekräftar dessutom samband mellan användning av cannabis och risk för suicid.

Legalisering av cannabis drar definitivt inte undan mattan för gängens finansiella verksamhet.

—  Fred Nyberg

Påståendet att cannabisförsäljning utgör en av den organiserade brottslighetens största inkomstkällor, och att en legalisering skulle slå hårt mot gängens etablerade finansiella strukturer får inte stöd av de ledande poliser som hanterar gängkriminaliteten i Sverige. Andra inkomstkällor finns redan. Ett av U-FOLD:s seminarier i Almedalen i år handlade om legal cannabis och gängkriminalitet. Där berättade polisen att cannabis endast utgör en mycket liten del av gängens intäkter. De har andra aktiviteter som inbringar mycket mer. Däribland stölder, ekobrott, bedrägerier, utpressning, kopplerier och människohandel samt försäljning av vapen, alkohol, cigaretter och annan narkotika. Legalisering av cannabis drar definitivt inte undan mattan för gängens finansiella verksamhet.

Argumentet att en legalisering skulle medföra att polisen i stället för att ge sin tid på att jaga rökande ungdomar skulle kunna fokusera på de riktigt grova våldsbrotten får heller inte stöd. Det är just dessa brott de ägnar sig åt, vilket tydliggjordes i Almedalen. Polisens arbete skulle snarare öka för att hålla kontroll över den legala handeln, på innehållet i den cannabis som säljes, på åldersgränser och på användning av drogen i trafiken. De anser att vid legalisering skulle en särskild myndighet behövas för att hantera alla frågor som då skulle bli aktuella. Den tid polisen med dagens knappa resurser har tillgång till behövs för att knäcka koder och komma åt ekonomiska transaktioner som ligger på en betydligt högre nivå än gatupriset på cannabis.

Cannabislegalisering kan inte ses som ett steg mot en mer human narkotikapolitik. Den befintliga vetenskapen talar åt motsatt håll. Det stora problemet som finns i Sverige och hela Västvärlden är en tydligt försämrad psykisk hälsa. Det dör fler personer av suicid i vårt land än av narkotika. Dessutom finns en stark koppling mellan droger och psykisk ohälsa. Ett annat av U-FOLD:s Almedalsseminarier fokuserade på detta. Ing-Marie Wieselgren deltog tillsammans med mig och redovisade bland annat den kraftsamling på psykisk hälsa som Sveriges kommuner och regioner (SKR) gör för att åstadkomma en förbättring. I detta projekt var U-FOLD med och bidrog med kunskap om drogernas roll i sammanhanget. I SKR:s kraftsamling har värdet av god hälsa som omistligt i samhället betonats.

I Dalgards replik kritiseras att folkhälsan ges ett överordnat värde som samhället bör underordnas. Med tanke på den påtagligt ökande psykiska ohälsan som i dagsläget drabbat så många svenskar och inte minst de unga vore det fel att inte framhålla folkhälsans överordnade betydelse. Det gjorde Ing-Marie Wieselgren och det är en ambition som behöver komma in i medvetandet och få rotfäste hos många, inte minst hos dagens unga politiker som på ett hållbart sätt ska ansvara för landets helhet i framtiden.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig