Debatt

Det får vara slut på munhuggande – ofta är vi ju överens!

Det räcker inte med utökade resurser till BVC eller socialtjänsten, det krävs att vi alla funderar över om vi kan göra något för att visa kärlek till en kämpande förälder, ett barn eller tonåringar i vår närhet, skriver Malin Wennerhult.

Malin Wennerhult: Om jag var statsminister...

Om jag var statsminister, då skulle jag säga till alla i riksdagen att det är dags att vi politiker börjar leda med kärlek. Det får vara slut på munhuggande, ofta är vi ju överens. Vi måste sluta försöka vinna debatter eller delta i taktiskt politiskt spel där makten är målet. Vi måste sluta dela in människor i “vi och dem”.

I stället ska vi leda landet, ge hopp och stå upp för de demokratiska värdena att alla människor är lika mycket värda och att varje människas röst räknas. Det får vi aldrig någonsin tumma på. Aldrig!

Visst finns det problem i vårt samhälle. Men det är dags att vi slutar måla upp att Sverige är ett land på ett sluttande plan. Det är dags att vi slutar prata om kris och slutar slå på dem som kämpar, för de allra flesta försöker göra sitt bästa. Det finns massor av goda exempel på positiv utveckling i alla stadsdelar, i skolan och i socialtjänsten. Det finns massor av goda exempel på lyckad integration. Det ska vi lyfta!

Vi ska fråga dessa aktörer vad de ser som framgångsfaktorer och ge dem möjlighet att göra mer av det. Vi ska inspireras av dem. Det kommer att få dem att räta på ryggen och invånarna att bli stolta över sina bostadsområden. I stället för att hitta syndabockar ska vi inse att vi gör Sverige till en bättre plats – tillsammans.

Alla vi som är föräldrar behöver förstå att föräldraskapet är vårt livs allra viktigaste uppgift.

—  Malin Wennerhult

Om jag var statsminister, då skulle jag säga till det svenska folket att barnen är det viktigaste vi har. Vi ska knyta an till dem, visa dem att vi ser dem, lyssnar på dem, räknar med dem, tror på dem och älskar dem. Vi ska ge dem trygghet, sätta gränser, lära dem demokratiska värden och låta dem förstå att samhället är ett gott ställe för dem också. Jag tror att om alla barn får växa upp så, kommer vi att se minskad psykisk ohälsa, utanförskap och kriminalitet hos unga.

Alla vi som är föräldrar behöver förstå att föräldraskapet är vårt livs allra viktigaste uppgift. Men om föräldrarollen blir för tuff eller sviktar ska det finnas stöd och hjälp. För att detta ska vara möjligt räcker det inte med utökade resurser till BVC eller socialtjänsten, det krävs att vi alla funderar över om vi kan göra något för att visa kärlek till en kämpande förälder, ett barn eller tonåringar i vår närhet. Många fler behöver vara beredda att ge tid och öppna sina hem tillfälligt eller långsiktigt som kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem. Det vinner vi alla på i längden.

Vi är ett folk från olika ursprung, med olika tro, erfarenheter och åldrar. Att bygga ett demokratiskt samhälle är inte bara upp till politikerna utan det sker varje dag, i mötet med varandra, i samtalsklimatet vid fikaborden och i handlingar vi gör.

Vi gör det här landet bättre och vi gör det tillsammans – inte på något annat sätt.

Under tiden fram till valet kommer Dagen publicera ett antal texter på temat ‘Om jag var statsminister, då skulle jag ...’ där olika skribenter delar personligt vad de skulle sätta fokus på för frågor om de fick bestämma fritt.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig