Debatt

Kriminalitet orsakas inte av fattigdom

I skolans värdegrund finns inte fokus på ansvar, plikt, noggrannhet, ärlighet och arbetsamhet. Utan det saknas själva basen för demokrati, människovärde och jämställdhet, skriver Jens Lunnergård.

Barn och unga som växer upp i en miljö där man bryter mot normer, regler eller lagar behöver uppmärksammas och få stöd så tidigt som möjligt. Då minskar risken för allvarlig problematik eller brottslig utveckling, skriver Socialstyrelsen i sin handbok Barn och unga som begår brott.

Det är inte frånvarande pappor eller brist på fritidsgårdar som avgör om någon blir kriminell. Det är värderingarna och moralen i omgivningen, enligt Cambridge-professorn Per-Olof Wikström. De flesta människor som går förbi en parkerad bil med öppen dörr och nyckeln i ser inte det som ett tillfälle att stjäla bilen, exemplifierar han. Men några gör det. Varför de och inte andra?

Wikström menar att svaret handlar om omgivningens värderingar under uppväxten, något som också Marie Torstensson Levander, seniorprofessor vid Malmö universitet bekräftar: “Brottslighet är alltså resultatet av ett samspel mellan moralvärderingar, självkontroll och exponering för riskfyllda miljöer”, säger hon i en intervju med Kvartal.

Värderingar som förmedlas av familj, kamrater och skola har stor påverkan på kriminaliteten. Brist på fritidsgårdar och poliser, frånvarande pappor eller trångboddhet som ofta förs fram som anledningar till att unga hamnar i kriminalitet är alltså inte grundorsaken.

När föräldrar har svåra personliga problem och/eller deras värderingsförmedling brister spelar skolans miljö och de värderingar den förmedlar en särskilt stor roll.

Vilka värderingar ska då läras ut? Arbetsamhet, flit, plikt, ansvar, noggrannhet och ärlighet är moraliska egenskaper som har sin grund i de tio budorden som ingått i Luthers katekesundervisning under 400 år, och i Kants pliktfilosofi.

Hela vårt skolsystem borde inspireras att lyfta in dessa omistliga regler.

—  Jens Lunnergård

Vad fattas i vårt svenska samhälle? Försök har gjorts att formulera en etisk grundval sedan 1990-talet. Inte bara skolan har gjort sådana ansatser. Landsting, företag och försvar har också bidragit – vissa yrkesgrupper har egna etiska principer, till exempel, läkare, präster och advokater.

Skolan fokuserar på relationer: demokratiuppdraget, allas lika värde och jämställdhet. Det är förstås bra, i skolans värdegrund finns inte fokus på ansvar, plikt, noggrannhet, ärlighet och arbetsamhet. Utan det saknas själva basen för demokrati, människovärde och jämställdhet.

Vilken är vår egen drivkraft när vi formulerar moral och etik? En riksdagsmajoritet har visserligen makt att besluta om lagar, men makt fungerar dåligt som drivkraft för moral. Fler poliser och strängare straff är inte lösningen. När man använder makt upphör gemenskapen. Så är det även i äktenskapen och i alla mänskliga relationer. Moral måste utgå från en inre drivkraft.

Folkrättsjuristen Thomas Holm lär en gång ha sagt: “Om inte den inre kompassen fungerar, kan det göra detsamma vilka lagar man har.” Där medborgare och ungdomar saknar denna inre kompass, kan lagar bara upprätthållas med tvång och våld och fler poliser. Men med den inre kompassen är det som med den yttre: Den styrs av en dragningskraft. Den kraften fanns tydligen i de 400 årens katekesundervisning.

Vad som behövs är en “hjärtats omvändelse”. I numera omvände gangsterkungen Sebastian Staksets sommarprogram i P1 lyfte han fram förlåtelsen som en väg att lämna kriminaliteten. Många är de före detta kriminella som har gjort liknande upplevelser. Av dem kan, och bör vi lära oss för att finna vägar framåt för att rädda unga undan kriminalitet.

I den svenska skolans läroplan hänvisas till kristen värdegrund och humanism. I kristen tro finns värderingar som flertalet kan ställa upp på oavsett personlig tro och livsåskådning: Att inte döda, inte stjäla, att respektera det andra håller för heligt, att visa omtanke om sina föräldrar, att skydda och bevara mänskligt liv och egendom, att visa trohet mot sina närmaste, tala sanning, undvika girighet och så vidare.

Dessa värderingsgrunder motverkar kränkningar som mobbning, kriminalitet och promiskuitet. Hela vårt skolsystem borde inspireras att lyfta in dessa omistliga regler som en förutsättning för människovärde, yttrandefrihet, religions- och samvetsfrihet. Därför bör ämnet livskunskap införas redan i förskolan för att tidigt implementera en “inre kompass” hos våra barn och ungdomar.

Fler artiklar för dig