Präster ska kunna leva i trygghet utan hot om avkragning

När en motion dyker upp om att präst ska tas ifrån sitt ämbete om han eller hon inte är beredd att viga samkönade par har motionen som utgångspunkt att alla präster ska tycka som motionärerna. Frimodig kyrka med flera reagerar på detta, men gör det ofta utifrån samma utgångspunkt som de som vill frånta prästen sitt ämbete. Man uttrycker sig i termer som låter läsaren förstå att det är Frimodig kyrka som är trogen Bibeln och bekännelsen och står för klassisk kristen tro och så vidare, till skillnad från dem av oss som har en annan uppfattning.

Så är polariseringen i gång. Det är samma typ av argumentation som under striden om kvinnans rätt att vara präst för femtio år sedan.

Jag kan inte förstå varför vi ska fastna i en polaritetens diskussion i vår kyrka i stället för att hålla i gång ett levande samtal om försonande mångfald. Stiften borde introducera kurser för präster och lekfolk i hur man lever tillsammans på ett moget sätt, utifrån den kyrkas ordningar som man tillhör. Den kyrka som inte arbetar med att leva i försonande mångfald riskerar att kväva sig själv.

Motionen om “avkragning” visar endast på att motionärerna inte är förankrade i verkligheten.

—  Christian Sandblom

Som samhällsutvecklingen ser ut har vi ett överskott av präster som kan utföra de samkönade vigslar och välsignelser som varje år ingås i Svenska kyrkan, så motionen om “avkragning” visar endast på att motionärerna inte är förankrade i verkligheten. Vi behöver skapa en kyrka där prästen ska kunna leva i trygghet utan hot om “avkragning” för än det ena och än det andra. För vem vill gå in i en kyrka där man godtyckligt ska kunna ta ifrån en präst hans eller hennes ämbete?

Motioner om att frånta prästen dennes ämbete borde inte få komma upp på kyrkomötet med mindre än att sådana motioner först gått igenom läronämnd och kyrkostyrelse och att endast kyrkostyrelsen kan lägga sådana förslag till kyrkomötet.

Vi behöver fler präster – inte färre. Samtidigt går vi i en riktning mot att kyrkan kommer behöva ha totalt sett färre anställda än i dag. Vilka krav ställer det på prästens utbildning? Här behöver tankesmedjor sättas i gång för att möta den utveckling med färre anställda som redan har börjat.

I en mogen kyrka respekterar vi varandra fullt ut och arbetar tillsammans för att skapa lösningar i stället för låsningar. Kyrkan får inte bli en kopia av Sveriges riksdag där man vägrar se möjligheterna med varandra. Jag vill rekommendera psalm 62 i den svenska psalmboken till fortsatt begrundan.

[ Debatt | Motion 83 en väg mot målet att alla präster ska vilja viga samkönade ]