Unga har rätt till andlig utveckling - också i skolan

Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020. I den beskrivs hur varje barn och ungdom, oavsett om denna identifierar sig som troende eller icke troende, har rätt till andlig utveckling. För att främja det behövs såklart alla våra kyrkors många viktiga verksamheter för barn och unga. Bland annat för att skapa utrymme och forum där unga får samlas runt frågor som rör livet och religion då detta ofta är en bristvara utanför kyrkan.

I skolan, till exempel, vet vi att ungefär varannan troende elev upplever sig kränkt på grund av sin tro, enligt Sveriges kristna råds rapport Unga troende i samhället. Skolan är den plats där barnet befinner sig mestadels av sin vakna vardag. Helt oacceptabelt, tycker jag. En naturlig följdfråga blir: Vilka förutsättningar ger skolmiljön för ungas andliga utveckling? Vilka insatser görs för att säkerställa att detta kan ske också i skolan?

Även om kyrkan har en naturlig plats i samhället vet vi sedan tidigare att den har begränsad möjlighet att verka, eller ofta inte ens är välkommen, i skolan.

Debatten kring kristen verksamhet i skolan – som ofta talas om i negativa termer – behöver nyanseras.

—  Andreas Häger

Här vill jag slå ett slag för alla kristna skolgrupper som finns på skolor runt om i Sverige. Vi ser ofta hur dessa grupper blir ett forum i skolan där de som är troende, eller icke troende, får samtala med andra och utveckla sin syn på vad tro handlar om. Såklart görs detta utifrån en kristen kontext.

Och det kanske är precis vad den behöver göra för att fungera som motpol mot den ateistiska norm som många menar råder i den svenska skolan i dag. Flera av de intervjuade i Claphaminstitutets rapport Kränkt för sin tro vittnar om denna norm från sin egen skolgång.

Ny generation har sett otaliga exempel där den kristna skolgruppen blivit en trygg plats i vardagen för andlig utveckling och gemenskap. Därför skulle vi vilja säga till skolan och kyrkan: Haka på det arbete som redan spirar på flera skolor runt om i Sverige. Underlätta för det, och uppmuntra det. Det handlar också om att se och erkänna att unga har behov av att prata öppet om andlighet med varandra.

Det här blir såklart också en fråga om konfessionell verksamhet i allmänhet. Det handlar inte bara om att tillåta, utan också stimulera. Vi ser hur många av kristna skolgrupper arbetar för att motverka mobbning och utanförskap. Det finns långt fler goda exempel än dåliga. Därför behöver debatten kring kristen verksamhet i skolan – som ofta talas om i negativa termer – nyanseras.

Där skolgrupper kopplade till Ny generation har verkat för öppet klimat, antimobbning och en inkluderande atmosfär har vi ofta fått höra fantastiska berättelser om hur förändring har skett. Det finns många exempel på goda samarbeten mellan skolledning och elevkårer där skillnad har blivit verklighet.

Som till exempel den Alla hjärtans dag-hälsning som skolgruppen på Nyhemsskolan i Finspång ordnade med till alla elever, lärare och andra anställda på skolan och som gick att läsa om i Expressen 2018. Min önskan är att alla som jobbar i skolan verkligen skulle se elevernas engagemang för skolklimatet och uppmuntra det.

När en ung människa vill engagera sig för en positiv skillnad i vardagen krävs ofta mycket för att stoppa det. Men en sak som tyvärr kan döda detta otroligt starka engagemang är oförståelse och avslag från skolledning. Därför vill jag uppmuntra dig som vuxen att se vilka av de här ungdomarna som finns i just din omgivning.

Var ser du drivet och elden? Hur kan du blåsa på glöden och hjälpa ungdomarna att ta steg i rätt riktning? Jag är övertygad om att det finns en god väg framåt kring att främja den andliga utvecklingen hos barn och unga i skolan. Det finns redan ett starkt engagemang för detta bland unga – låt oss ta vara på det!