Debatt

Är regeringens löften om konvertiter tomma ord?

Om regeringen verkligen vill behandla asylsökande konvertiter bättre så måste asylpolitiken i sin helhet bli mer generös. Annars är löftet bara ett spel för gallerier, skriver åtta representanter för nätverket Rätt till tro.

Sverige har de senaste tio åren utvisat tusentals kristna konvertiter till länder där de utsätts för förföljelse. Som konvertitutredningarna från 2019 och 2021 visar har detta kunnat ske på grund av att Migrationsverkets metoder för att behandla konvertiters asylansökningar har varit ovetenskapliga, godtyckliga och rättsosäkra. Kristna har utvisats till länder som Afghanistan, med motiveringar som att de inte kan vara kristna på riktigt om de inte kan redogöra för exempelvis konflikten på Nordirland eller vad som står i Matteus 10:34.

Vi i nätverket Rätt till tro har om och om igen påtalat för politiker hur orimligt och inhumant detta är. Därför hörde vi med bestörtning uttalandet från Sverigedemokraterna (SD) i samband med regeringsbildningen om att Sverige ska kunna vägra ge asyl till dem som konverterat utanför ursprungslandet.

Men så hände något oväntat. Trots att Ulf Kristerssons regering samarbetar med SD lovade han i regeringsförklaringen att det skulle göras en översyn av rättssäkerheten för bland annat asylsökande konvertiter och hbtq-personer. Kommer Sverige nu äntligen bli en fristad för dem som riskerar att förföljas för sin tro?

Tyvärr visar det sig inte vara fallet. I Tidöavtalet, regeringens överenskommelse med SD, står det att i översynen av ökad rättssäkerhet för konvertiter och hbtq-personer ska det “inte ingå att utöka asylsökandes rättigheter utöver vad som EU-rätten kräver.”

Människor kan börja följa Jesus när som helst i livet, och ingen ska behöva riskera förföljelse för det.

—  Åtta representanter för nätverket Rätt till tro

Vad innebär det i praktiken? Tittar man i Sverigedemokraternas idédokument “Lägst invandring i Europa”, som de släppte kort innan valet, ser man att deras övertygelse är att EU-rätten inte kräver att man behöver ge asyl till människor som konverterar utanför ursprungslandet.

SD skriver ordagrant: “För att Sveriges asyllagstiftning på allvar skall ligga på den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten bör möjligheter att vägra asyl till asylsökande som själva skapat asylskälen efter att de lämnat ursprungslandet, införas i svensk rätt.”

Tidöavtalets bestämmelse om att inte ge konvertiter rättigheter utöver EU-rätten verkar alltså vara SD:s initiativ för att se till att den ökade rättssäkerheten inte hjälper de asylsökande som konverterar i Sverige, eller under resan hit, att få stanna. I praktiken inkluderar detta de flesta konvertiter vi har i våra församlingar.

Men konvertitutredningarna visar att de allra flesta som har konverterat och blivit döpta här i Sverige har en genuin tro. Människor kan börja följa Jesus när som helst i livet, och ingen ska behöva riskera förföljelse för det.

Även om den planerade ökade rättssäkerheten gäller alla asylsökande konvertiter kvarstår dock ett stort problem med Tidöavtalets migrationspolitik. Det övergripande syftet är ett “paradigmskifte” där Sverige ska “så långt det är rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter” och “inte i något avseende vara mer generöst i synen på asyl än vad som följer som förpliktelser”.

Därför ger avtalet en rad förslag på hur Sverige ska ta emot så få flyktingar som möjligt. Några exempel på detta är att beviskraven för asylsökande ska bli högre, rätten till tolk och offentligt biträde ska begränsas och att biståndet till fattiga länder ska samverka till att motverka migration till Sverige. Detta drabbar konvertiter på samma sätt som alla andra asylsökande.

Allra hårdast drabbas de konvertiter som har fått avslag på felaktiga grunder och blivit papperslösa. Enligt Tidöavtalet ska platserna på de fängelseliknande förvaren för människor med utvisningsbeslut utökas och papperslösa som inte tagits i förvar ska inte längre få röra sig fritt.

Kommuner och myndigheter föreslås bli skyldiga att informera Migrationsverket och Polisen när de kommer i kontakt med papperslösa. Samtidigt som regeringen är medveten om att rättssäkerheten brister i asylprövningen vill den alltså intensifiera jakten på dem som prövats i denna rättsosäkra process och fått avslag.

Inte ens de konvertiter som redan fått uppehållstillstånd går säkra. Tidöavtalet ger flera förslag på hur uppehållstillstånd ska kunna återkallas. Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik sa nyligen till SVT att de 300 000 människor som har permanenta uppehållstillstånd borde vara oroliga för att dessa snart kan komma att omvandlas till tidsbegränsade.

Ulf Kristerssons löfte att asylsökande konvertiter ska behandlas mer rättssäkert ekar därför tomt när migrationspolitiken i övrigt går ut på att så få som möjligt ska få stanna i Sverige, oavsett om man kommit hit nyligen eller varit här en längre tid. Om regeringen verkligen vill behandla asylsökande konvertiter bättre så måste asylpolitiken i sin helhet bli mer generös. Annars är löftet bara ett spel för gallerier.

För nätverket #Rättilltro

Carolina Nilsson, officer i Frälsningsarmén

Christian Mölk, pastor i pingströrelsen

Daniel Berner, integrationskonsulent, Svenska alliansmissionen

Kim Brynte, pastor i Evangeliska frikyrkan

Maria Gustin Bergström, pastor och adjunkt

Marcus Lind, pastor i Equmeniakyrkan

Micael Grenholm, doktorand i kyrkohistoria

Urban Widholm, entreprenör

Fler artiklar för dig

Mer i samma ämne

Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar