Får ett medlemskap i Nato kosta vad som helst?

Efter att en ung kurdisk kvinna, Mahsa Amini, i höstas greps av iranska sedlighetspolisen för att hennes slöja, hijab, inte satt korrekt har kurderna återigen hamnat i blickfånget. Amini avled några dagar efter gripandet, vilket utlöste omfattande demonstrationer. Regimen i Iran anklagade kurderna för protesterna.

I fredagens attack mot ett kurdiskt kulturcentrum i Paris dödades Emine Kara. Hon hade stridit mot IS och var ledare för den kurdiska kvinnorörelsen i Frankrike. Hon var på plats för att planera en minnesstund för tre kurdiska kvinnor som mördades i Paris 2013. Demonstrationer till stöd för ett ökat skydd för kurder bröt ut. Turkiets president Erdogan var inte sen att anklaga PKK för att ligga bakom våldsamheterna.

Sverige har hävdat alliansfrihet under cirka 70 år med medlings- och diplomatiuppdrag. När Ryssland attackerade Ukraina för snart ett år sedan kände sig Sverige hotat och ville omgående ge upp denna inriktning och gå med i Nato. Beslutsprocessen tog bara några månader och skedde utan att svenska folket fick säga vare sig bu eller bä. Panik! Att fatta beslut utifrån rädsla är inte långsiktigt konstruktivt. Är det inte nu som behovet av fredsmäklare är som allra viktigast i vår konfliktfyllda värld?

Statsminister Ulf Kristensson öppnar för att Sverige ska härbärgera kärnvapen. Vilka andra konsekvenser får det att gå med i Nato? Lägg korten på bordet och gör en konsekvensanalys.

Om Sverige går Turkiet till mötes på dessa punkter för att bli medlemmar i Nato är det inget annat än skamligt fjäskande.

—  Claes Brandén

Det finns emellertid ett problem som ställer till det när vi ska gå med i Nato: Turkiet. Turkiet insisterar på att Sverige härbärgerar “kurdiska terrorister”. De vill att Sverige ska utlämna dem annars släpper de inte in oss.

Dessutom vill Turkiet köpa svenska vapen, vilket ansvarig myndighet har gett grönt ljus till. Sverige har emellertid lovat att inte exportera vapen till krigförande land. Sverige får, för Turkiet, inte heller stödja det kurdiska självstyret i Syrien som Turkiet brukar angripa med sina vapen.

Margareta Andersson och Ulf Kristersson fick frågan om Turkiet är en demokrati. Båda svarade svävande på frågan. Vår nye utrikesminister Tobias Billström hävdar att Turkiet är en demokrati.

En turkisk domstol dömde i dagarna Istanbuls populäre borgmästare Imamoglu till fängelsestraff för att ha skymfat allierade till Erdogan. Domstolen förbjuder honom att verka politiskt. Kritiker menar att det är ett sätt att förhindra honom att utmana Erdogan i presidentvalet i juni.

Vakna, stå upp för sanningen politiska ledare – även om det kostar! Och jag som levt med tanken att vi haft moralisk resning i Sverige!

[ Pingstpastor och tidigare muslim: Jag kunde varit en av kvinnorna som dött i Iran ]

Att stigmatisera det kurdiska folket är osmakligt och orättvist. Kurder och turkar har länge levt i konflikt med varandra. Turkarna har länge förtryckt kurderna. Många av dem vill att Turkiet ska gå med i EU för att det då skulle vara tillåtet att undervisa sina barn på kurdiska.

Nu är det upp till bevis, Sverige. Kommer vi att lämna ut kurder till Turkiet? Kommer Sverige sluta att stödja det kurdiska självstyret i Syrien? Kommer vi exportera vapen till Turkiet som kommer att användas mot kurderna i Syrien?

Om Sverige går Turkiet till mötes på dessa punkter för att bli medlemmar i Nato är det inget annat än skamligt fjäskande.

Så skedde i november ett våldsdåd i centrala Istanbul med många skadade och döda. Turkiet grep en kvinna för dådet. Erdogan var snar att anklaga kurdiska grupper för att ha utfört dådet. Dessa nekade, fördömde attacken och menar att det var den turkiska underrättelsetjänsten som låg bakom.

“Varför tar ni turkisk rättvisa på allvar?” frågar Bülent Kenes i Svenska Dagbladet. Han är turkisk journalist som Erdogan vill se utlämnad till Turkiet, men HD sa nej.

[ Nyårskrönika | Frida Park: Krigsvinter, modiga iranskor och intensiv hbtq-debatt präglade 2022 ]

Våldsdådet väcker många frågor. Var det regisserat? Erdogan har ett välkänt intresse av att framställa kurder i dålig dager för att få Sverige att gå med på Turkiets krav, för att stärka sina maktambitioner inför valet nästa år och för att få okej från Nato att angripa det kurdiska självstyret i Syrien och i Irak. Inte oväntat har Turkiet börjat bomba kurdiska platser där, som svar på bombdådet i Istanbul.

Sökes: En svensk journalist som har mod att gräva i Sveriges ansökan till Nato, för att pröva den nya, ifrågasatta, ”spionlagen”, som gör det straffbart att under vissa omständigheter “röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten” och som kan skada Sveriges förhållanden till någon annan stat eller mellanfolklig organisation om det inte är försvarligt.

Vem tar sig an denna tilltrasslade härva för att få veta sanningen? Det är många av oss som vill veta, inte minst kurder i Sverige.

[ Sune Olofson: Natoanslutning bidrar inte till avspänning i Östersjöregionen ]