Debatt
De starka känslorna kring lovsång har sin psykologiska förklaring
Replik. Det som berört mig som ung, blir ofta en livslång relation. Vi föredrar det som vi redan har en relation till, som betyder något för just mig. Men så länge som vi vill fira gudstjänst tillsammans måste vi se vilka vi är och vad vi kan tänka oss att göra tillsammans, skriver Siv Lindström Wik.
Musiken är känslans språk. Forskning inom musikpsykologi visar att människor lätt känner igen känslor i musiken, kan identifiera om den uttrycker glädje, sorg, ilska, lugn. Psykologin lär oss också att det vi känner har mycket större bärkraft än det vi förstår i logiken, skriver Siv Lindström Wik.
Privat, Vince Fleming
Under ett forskningsprojekt om starka musikupplevelser vid psykologiska institutionen i Uppsala på 1990-talet samlade vi in över tusen berättelser om starka musikupplevelser. Syftet med projektet var i första hand att åstadkomma en systematisk beskrivning av olika aspekter i musikupplevelsen, och anledningen till att över huvud taget gräva ner sig i detta var just att så många människor vill få veta varför vi blir så påverkade av musik. Ett sätt att närma sig svaret på det var att ta reda på omständigheterna kring när en människa blivit riktigt berörd, kanske till och med djupt drabbad av musik.
