Debatt
Varför får kultur provocera, men inte religion?
Det är märkligt att flera av de partier som så kraftigt bejakar armlängds avstånd som princip inom kulturen inte resonerar på samma sätt när det gäller religion, skriver Agne Furingsten.
Om det är okej att ge kommunala och statliga bidrag även till provocerande kulturyttringar, därför att man ska ha armlängds avstånd till kulturen, varför kan man inte då ge kommunala och statliga bidrag till provocerande teologiska uttryck och former, skriver Agne Furingsten.
Henrik Montgomery/TT, Magnus Fröderberg
På senare tid har frågan om armlängds avstånd mellan kultur, kulturutövare och politiker diskuterats ingående. Politiker, journalister och kulturutövare har alla varit engagerade för att ge sin syn. Som tidigare regionråd med ansvar för kultur och forskning i Västmanland har det för mig varit självklart att vara tydlig i den frågan. Armlängds avstånd ska vara självklart! Det håller de allra flesta politiska partiers företrädare i Sverige med om. Kulturminister Parisa Liljestrand intygade detsamma så sent som i Lördagsintervjun i radions P1 lördagen 18/3.
