Hur kan svält vara symptomlindring inom palliativ vård?

Rubriken på en programpunkt i Almedalen arrangerat av Rätten till en värdig död (RTVD) var ”Värdig död – en mänsklig rättighet?”. Deltog gjorde professor emeritus Staffan Bergström och juristen Walter Guldbrandzén.

Båda talarna åskådliggjorde hur frågan om dödshjälp i Sverige blivit till en fråga om otydlig semantik. Den bärande principen inom palliativ vård är symptomlindring. Enligt Staffan Bergström är det som inom palliativ vård i Sverige går under beteckningen ”kontinuerlig terminal sedering” legal praxis. Den terminala sederingen består i huvudsak i att den döende patientens medvetandenivå sänks med sömnmedel, men vätske- och näringsdropp stängs ofta av, som citatet nedan av Nanna Mossberg Rylander, dietist inom palliativ vård, visar:

”För mycket näring och vätska kan öka lidandet och i stället förkorta livet. Ett insatt näringsdropp kan vara direkt skadligt och belasta organen. Patienten kan samla på sig vätska som inte kan tas upp av kroppen vilket kan bli mycket plågsamt och påskynda döden. Därför avråder läkarna oftast från intravenös vätska i livets slutskede trots att närstående ibland efterfrågar det och tror den döende far illa utan dropp.” (Sahlgrenskaliv, 31/8-22).

Att dropp och näringstillförsel stängs av medför att patienten i medvetslöst tillstånd svälts ihjäl. Detta får dock inte benämnas ”dödshjälp”. Frågan som uppstår är då bland annat på vilket sätt svält räknas som symptomlindring? Att svälta ihjäl en döende, sövd patient är alltså tillåtet i Sverige i dag, men däremot är det inte tillåtet för en läkare att på patientens egen begäran ge en dödlig dos sömnmedel när allt hopp är ute.

Det är hög tid för en parlamentarisk statlig utredning i syfte att i enlighet med Europakonventionen för mänskliga rättigheter öka patientens självbestämmande i livets slutskede.

—  Irène Nordgren

En annan otydlighet formulerades av Renée Nyberg i hennes sommarprogram 25 juni, då hon beskrev oklara omständigheter kring sin fars död och därför i programmet vänder sig till ”doktor Mikael” för att få svar om fadern fått en ”överdos” morfin för att somna in för gott? Doktorn undvek mycket nogsamt att använda begreppet ”överdos” utan valde i stället att tala om ”rimlig dos”. Vidare talade han om ”extra dos” morfin som något han skulle önska för egen del i en eventuell situation med svårt utdraget lidande i livets slutskede.

Slutintrycket av RTVD:s program i Almedalen blev återigen att det är hög tid för en parlamentarisk statlig utredning i syfte att juridiskt tydliggöra och definiera viktiga begrepp och åtgärder i terminologin kring människans döendeprocess, eliminera pågående godtycklighet inom palliativ vård och i enlighet med Europakonventionen för mänskliga rättigheter öka patientens självbestämmande i livets slutskede.

Att behöva svältas till döds är ovärdigt ett land som Sverige, där mänskliga rättigheter står högt i kurs.

[ Fredrik Wenell: Vi har alla rätt till en värdig död ]