Debatt

Regeringens nedskärningar försvagar svensk demokrati

Staten går miste om viktig kompetens, och demokratin blir fattigare då en av dess viktigaste förutsättningar försämras, nämligen möjligheten att låta olika åsikter höras och argument brytas mot varandra, skriver Lotta Sjöström Becker, Kristna fredsrörelsen.

Regeringen vill strypa finansieringen till ideella organisationers arbete kring fred och säkerhet. Det kommer att leda till drastiskt försämrad kunskap hos såväl beslutsfattare som allmänhet. Det kommer också att innebära ett grundskott mot en stolt svensk demokratitradition, som bygger på ett engagerat åsiktsutbyte mellan stat och civilsamhälle.

Att civilsamhället har en nyckelroll i frågor som rör fred och säkerhet har det länge rått konsensus om i Sverige. Ända sedan slutet av 1920-talet har det därför också funnits statliga bidrag till civilsamhällesorganisationer som arbetar med dessa frågor. Folke Bernadotteakademin (FBA) är den myndighet som i dag administrerar detta anslag, rubricerat Stöd till civilsamhället. Stödets omfattning är minimalt jämfört med de medel som läggs på försvaret, men för fredsrörelsen i Sverige är det oerhört värdefullt.

FBA beskriver själv stödets syfte som dels ett bidrag till ökad kunskap och engagemang kring frågor som rör internationell fredsfrämjande verksamhet och säkerhetspolitik, dels ett främjande av dialog och debatt i Sverige och globalt på detta område.

Seriös kritik mot den förda politiken har fått utrymme och till och med uppmuntrats, eftersom det betraktats som ett naturligt inslag i en fungerande demokrati.

—  Lotta Sjöström-Becker

FBA:s tidigare generaldirektör Henrik Landerholm – som för närvarande är regeringens nationella säkerhetsrådgivare och har en bakgrund som moderat ordförande i riksdagens försvarsutskott – har i en rapport uttryckt att ”fred kräver ett brett samhällsdeltagande” och att stödets kanske viktigaste idé är ”att se till att civila samhällets olika röster inte tystnar”.

Under sommaren har det dock kommit signaler om att regeringen vill stoppa FBA:s stöd till civilsamhället, vilket bland annat Global Bar Magazine rapporterat om. Den årliga utlysningen inför nya ansökningar om stöd har pausats i väntan på vidare besked från regeringen.

Kristna fredsrörelsen är en av de organisationer som under många år fått ta del av det aktuella stödet. Det ger oss möjlighet att förmedla erfarenheter och kompetens från fredsforskning och vårt eget internationella arbete till stöd för människorättsförsvarare i konfliktområden. I egenskap av trosbaserad rörelse fyller vi dessutom en särskild funktion som kompetensresurs för många kyrkor och samfund som är engagerade i internationellt solidaritetsarbete.

Med stödets hjälp kan vi bidra med seriös kunskap och debatt om fred och säkerhet i Sverige, och samtidigt föra in välbehövliga fredliga och existentiella perspektiv i det offentliga samtalet. Det sistnämnda är särskilt viktigt i dag med tanke på de stora utmaningar och förändringar som svensk säkerhetspolitik står inför, inte minst till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och ett kommande svenskt Nato-medlemskap.

Om FBA:s stöd till civilsamhället stoppas slår det därför hårt inte bara mot oss som är mottagare och våra internationella samarbetsorganisationer. Det får också negativa konsekvenser på samhällsnivå. Staten går miste om viktig kompetens, och demokratin blir fattigare då en av dess viktigaste förutsättningar försämras, nämligen möjligheten att låta olika åsikter höras och argument brytas mot varandra.

Sveriges regering har sagt sig vilja värna det svenska civilsamhällets roll i biståndspolitiken. Men när det gäller konkret politik har man hittills agerat i motsatt riktning. Ett av regeringens första beslut på biståndsområdet var att kraftigt skära ned det så kallade infokom-anslaget som gav civilsamhällesorganisationer möjlighet att granska, debattera och informera om biståndet i Sverige.

Nu tycks planen vara att gå vidare och i ett kast ytterligare försvaga civilsamhällets möjlighet att dels berätta om vad biståndet faktiskt bidrar till, dels fungera som en nödvändig kritisk granskare av makten.

Traditionellt har ett dynamiskt samspel mellan staten, civilsamhället och andra oberoende aktörer setts som en del av samhällskontraktet och utgjort en av den svenska demokratins främsta styrkor. Seriös kritik mot den förda politiken har fått utrymme och till och med uppmuntrats, eftersom det betraktats som ett naturligt inslag i en fungerande demokrati.

Att döma av sittande regerings agerande är dock denna tradition på väg att överges. Ett ytterligare tecken på detta är att man nyligen avskaffat möjligheten till finansiering av oberoende utvecklingsforskning via Vetenskapsrådet.

Effekterna av denna politik blir att det demokratiska samtalet undergrävs i stället för att stöttas. Utvecklingen känns igen från andra länder, däribland Ungern under Viktor Orbáns ledning. Att regeringens stödparti Sverigedemokraterna ser Ungern som en förebild i detta avseende är förvisso känt. Men är Kristdemokraterna och de andra regeringspartierna verkligen beredda att föra Sverige i samma riktning?

Vi hoppas att så inte är fallet, och att regeringen i stället vill verka för en fortsatt vital svensk demokrati. Ett viktigt steg för att manifestera detta vore att ompröva planerna på att avskaffa anslaget till civilsamhällesorganisationer med inriktning på fred och säkerhet.

Fler artiklar för dig