Skattebetalare ska inte betala vård och skola åt dem som inte får vara i Sverige

Inledningsvis vill jag tacka de nio representanterna för det kristna nätverket #rättilltro för deras debattartikel, som tar upp regeringens och Sverigedemokraternas arbete för att få ordning på det stora och växande skuggsamhälle som skapats i Sverige under de senaste decennierna.

Som en del av det arbetet har vi gett tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12), något som den politiska vänstern valt att nedsättande kalla ”angiverilagen”. Begreppet har Tidöpartiernas politiska motståndare naturligtvis valt med stor omsorg. Detta för att ge förslaget en negativ klang i syfte att vinna politiska poäng.

Begreppet är dock både vilseledande och missvisande sett till vad det stärkta tilläggsdirektivet om återvändandeverksamhet faktiskt handlar om.

Förslaget handlar i sak om att alla offentligt anställda ska leva upp till svensk lagstiftning. Det har alltså inget att göra med att medmänniskor i allmänhet, såsom grannar, vänner eller bekanta ska ange varandra av diverse olika skäl – vilket ofta framförs av kritiker.

För att komma till rätta med dessa problem krävs rationella och sakliga förslag där politiken ser den stora bilden och inte bara känslomässiga argument.

—  Alexander Christiansson (SD)

För att förstå varför vi går vidare med förslaget är det viktigt att klargöra bakgrunden och syftet med direktiven. Annars finns det risk att man kritiserar förslaget i affekt och utifrån känslor, vilket verkar vara fallet i den debattartikel som nu besvaras.

Sveriges migrationspolitik sticker ut i alla internationella jämförelser. Sverige har tagit emot ett oproportionerligt stort antal människor under en relativt kort tid. En del av dessa människor bidrar till vårt gemensamma samhällsbygge, medan andra lever i destruktiva utanförskap som ledande politiker enträget valt att bygga in i samhället genom en allt för stor invandring.

Konsekvenserna av det växande utanförskapet gör sig alltmer påmint, vilket också blivit en av de största utmaningarna i dagens Sverige med förnedringsrån, skjutningar, sprängningar och ett hänsynslöst våld.

För att komma till rätta med dessa problem krävs rationella och sakliga förslag där politiken ser den stora bilden och inte bara känslomässiga argument. Det är just avsaknaden av helhetssynen som utgjort grunden för problemen från början. Därför är det högst relevant att vi utreder olika förslag för att återuppbygga förtroendet för rättsstaten, myndigheterna och samhället.

[ Läs tidigare inlägg | Nio representanter för nätverket #rättilltro: Angiverilagen utsätter våra medlemmar för livsfara ]

När en myndighet fattar beslut i enlighet med svensk lag måste det vara varje offentlighetsanställds skyldighet att se till att beslutet verkställs. Allt annat är rättsosäkert och skapar en tvetydighet som undergräver förtroendet för den svenska rättsstaten och våra myndigheter.

För mig som troende politiker träffar jag ofta konvertiter, och personer som arbetar med konvertiter, i församlingar runt om i Sverige. Utifrån dessa erfarenheter ser jag naturligtvis komplexiteten i frågorna, vilket debattörerna i Dagen ger sken av att inte förstå.

När en tidigare flykting från Iran, som numera leder en församling i Sverige, berättar för mig att upp emot 90 procent av de som säger sig konvertera från islam till kristendomen enkom gör det med syftet att få uppehållstillstånd, börjar jag undra – ljuger pastorn eller är vi svenskar återigen naiva och låter oss luras?

Skattebetalarna ska inte betala för skolgång, vård och välfärd för människor som enligt lagen inte har rätt att befinna sig i landet.

—  Alexander Christiansson (SD)

Debattörernas argument är behjärtansvärda och kritiken mot Migrationsverket kan vara fullt legitim. Inte minst i de fall som debattörerna själva lyfter som exempel. Dock vittnar deras sätt att argumentera om en naivitet och ensidighet som inte omfattar hela bilden.

För oss i Sverigedemokraterna är det en självklarhet att personer som får sin lön av det offentliga också bidrar till att illegala handlingar stävjas. Skattebetalarna ska inte betala för skolgång, vård och välfärd för människor som enligt lagen inte har rätt att befinna sig i landet.

[ Maria Olausson: Hur kan man tro att angiveri går ihop med barnets bästa? ]

Att svensk lag ska efterlevas måste vara en grundläggande princip där vi är överens för att sedan kunna diskutera hur Migrationsverket gör sina bedömningar och även varför. Den diskussionen är vi i Sverigedemokraterna öppna för att ta, under förutsättning att de grundläggande principerna efterlevs i rättsstaten Sverige, vilket vi nu föreslår i direktiven.

Om vi inte finner konsensus i de grundläggande principerna är det svårt att föra en saklig diskussion om hur vi skapar rättssäkerhet samtidigt som vi bygger ett starkt Sverige.