En av de mest betydande delarna av en människas liv är bildningen. Den formar oss och ger människan de redskap vi behöver för att kunna förverkliga våra mål i livet. Utbildningens väg är inte samma för alla. Vissa känner sig klara tidigt, andra påbörjar sin utbildning sent. Dessutom kan utbildningen ta olika former, bortom de traditionella.
Detta betyder att det finns ett behov av olika vägar att utbilda sig genom, oaktat när man påbörjar sina studier eller vilken form studierna tar. Folkbildningen är en manifestation av detta behov.
Folkbildningen består av folkhögskolor och studieförbund, som båda har unika bidrag till samhället. Det är viktigt att tillvarata dessa bidrag.
Med tanke på arbetslösheten och de rådande bristyrkena kan folkhögskolor spela en viktig roll i det svenska samhällsbygget.
— Roland Utbult och Mathias Bengtsson, KD
Studieförbunden spelar en viktig roll i att främja människors delaktighet i samhället. De riktar sig till personer som står långt från arbetsmarknaden, personer med funktionsnedsättning och ofrivilligt ensamma äldre. De erbjuder ofta också en infrastruktur för föreningar genom lokaler, utrustning och personal. Den osynliga verksamheten, studiecirklarna, skapar gemenskap och kan på det sättet bidra till minskad psykisk ohälsa.
Folkhögskolornas unika roll ligger i dess pedagogik, dess demokratiska roll och dess kunskapssyn. Folkhögskolornas särprägel är deras förmåga att få in människor i sociala sammanhang där de kan ta till sig kunskap och så småningom arbete. De som saknar gymnasiebehörighet kan söka sig till folkhögskolor för att finna sin väg framåt. Dessutom erbjuder folkhögskolor specifika yrkesutbildningar.
Sverige är ett av de länder i EU med högst arbetslöshet. Parallellt råder det brist på arbetskraft på ett flertal viktiga områden. Det handlar om exempelvis undersköterskor och yrkesförare.
Med tanke på arbetslösheten och de rådande bristyrkena kan folkhögskolor spela en viktig roll i det svenska samhällsbygget. Sverige behöver fler som kan studera vidare och fler möjligheter att ta sig ut på arbetsmarknaden.
[ Hundratals miljoner mindre till studieförbund: Kan slå mot kyrkor ]
Tyvärr har många folkhögskolor drabbats hårt av den ekonomiska nedgången. Samtidigt bedömer folkbildningsrådet att studieförbunden står ekonomiskt stabila, enligt deras rapport över Studieförbundens ekonomi 2021, med ett bra eget kapital vilket gör dem rustade för eventuella förändringar av verksamheten.
Regeringen har därför valt att överföra medel från statsbidraget för studieförbund till folkhögskolorna, som till skillnad från studieförbunden kan ge behörighet för vidare studier och yrkesrelaterade utbildningar.
Det är många som har uttryckt besvikelse över studieförbundens minskade medel. Det har vi förståelse för. Kristdemokraterna är varma förespråkare av den svenska folkbildningen. I ett ansträngt ekonomiskt läge menar vi dock att det är en prioritering som behöver göras, och vi vill även betona att studieförbunden fortsatt kommer ha ett starkt stöd på 1,7 miljarder.
Samtidigt gör regeringen andra betydande satsningar på civilsamhället för att möta ett av studieförbundens uppdrag, vilket är att fler människor ska delta i samhället.
Det ansträngda ekonomiska läget kräver prioriteringar. Regeringen har valt att omfördela pengar till folkhögskolor och vuxenutbildning. Detta för deras tydliga koppling till ökad sysselsättning, som är viktig att stötta just nu.
Vi Kristdemokrater kommer fortsatt se den betydelsen som studieförbunden har i samhället, och bevaka huruvida stödet kan ökas när utrymmet finns i budgeten. Folkbildningen ska fortsätta vara ett sätt för människor att bilda gemenskap och bygga kunskap. Därför kommer vi fortsätta arbeta för mer folkbildning.
[ Trossamfund saknas helt i S samhällsanalys: ”Okunnigt och upprörande” ]
