Svenskt bistånd ska ha särskilt fokus på kristna minoriteter

Biståndet är en viktig del av det svenska engagemanget i världen. Det främsta målet med svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Nu har regeringen fastlagt reformagendan för framtidens biståndspolitik. Sverige kommer fortsatt vara en av de mest generösa biståndsgivarna i världen. Men ett generöst bistånd kräver ansvar och resultat. Både OECD och Riksrevisionen har kritiserat svenskt bistånd för att ha spretiga mål och oklara resultat. Störst biståndsbudget har inte visat sig vara liktydigt med störst effekt och därmed anser regeringen att en reform varit nödvändig.

Vi behöver ett större fokus på långsiktighet genom resultat och kvalitet och ökad transparens. Stödet till Afrika, Asien och Latinamerika kommer att vara fortsatt starkt, samtidigt som fokus ökar på Ukraina och närområdet.

Det finns kristna minoriteter som riskerar att utplånas om inget görs för att garantera deras säkerhet.

—  Gudrun Brunegård, KD

Stödet som kanaliseras via civilsamhället ökar och civilsamhällesorganisationer blir en viktig partner för att nå de allra mest utsatta. De tematiska prioriteringarna som nu fastslagits i reformagendan är viktiga för att stärka de insatser som civilsamhällesorganisationer redan utför på marken.

Fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta, insatser som främjar demokrati och frihet och bekämpar förtryck, ett utökat och effektiviserat klimatbistånd, insatser som stärker kvinnors och flickors frihet och egenmakt.

För att uppnå dessa mål har de lokala kyrkorna och kristna biståndsorganisationerna en viktig roll att spela. De är människonära. De finns på landsbygden där behoven av förändring ofta är som störst. I många länder är förtroendet för pastorn större än för den politiske ledaren.

Kyrkorna är viktiga aktörer i fredsarbetet både på lokal och nationell nivå. Det är ofta religiösa ledare som kan påverka attityder kring skadliga traditioner som könsstympning, eftersom de har ett stort förtroende ute i byarna. I en humanitär situation är det många gånger de lokala partnerorganisationerna som är först på plats. De känner till kontexten, finns i området före, under och efter en katastrof.

I svenskt utvecklingssamarbete ser vi vikten av att värna religionsfriheten. Kyrkor, synagogor och moskéer spelar en viktig roll i människors liv, så även i fattigdomsbekämpningen. De ska kunna verka och utvecklas i frihet.

[ Förföljda kristna med i ny biståndsagenda ]

Reformagendan lyfter specifikt religiösa minoriteters rättigheter, med ett särskilt fokus på kristna minoriteter som i dag utgör en speciellt förföljd religiös grupp i världen. Det finns kristna minoriteter som riskerar att utplånas om inget görs för att garantera deras säkerhet.

Inget land har lyfts ur fattigdom enbart genom bistånd. För att ta sig ur fattigdom och hitta en väg till välstånd krävs ekonomisk utveckling och handel. En viktig del i reformagendan är därför att söka synergier mellan bistånds- och utrikeshandelspolitiken.

Flera kristna biståndsorganisationer har ifrågasatt detta. Vad har de två att göra med varandra? Vi ser att utvecklingsbiståndet behöver kompletteras med insatser som stimulerar lokala ekonomier och skapar jobbtillfällen och tillväxt.

Vårt långsiktiga mål ska alltid vara att de länder som i dag tar emot bistånd, tids nog ska nå en utveckling där biståndet inte längre behövs. Om biståndet riktas till att främja demokrati och mänskliga rättigheter parallellt med att näringslivet tar ett ansvar för socialt och klimatmässigt hållbar ekonomisk utveckling i ett land, kan dessa insatser bli ömsesidigt förstärkande och leda till en snabbare positiv samhällsutveckling.

Kristdemokraterna kommer alltid förespråka enprocentsmålet som länge utgjort ramen för svensk biståndspolitik, men ett stabilt biståndsresultat kan uppnås även med de 0,88 procent av BNI som Sverige ger i dag.

I slutänden är det människors vardag och liv som vi vill förbättra och stärka. I en tid som präglas av stora globala och nationella kriser är jag glad att Sverige fortsatt är ett världsledande givarland av biståndsmedel.

[ 6 av 8 partier budgeterade bort enprocentsmålet ]