Debatt

Sverige behöver fler familjer som får fler barn

FAMILJEPOLITIK. Om dagens demografiska utveckling håller i sig kommer vi få allt större problem att finansiera statens kärnverksamhet – allt färre kommer behöva försörja allt fler, skriver Stefan Sarmes.

En stor del av firandet av högtider handlar om tid för familjen, god mat och kärlek. Såväl julen som den annalkande påsken är sådana exempel. Inte alla har dock möjlighet att fira vare sig jul eller påsk med familj och släkt – Sverige ter sig allt mer som ensamhetens land. Ensamhushållen är den enskilt största hushållstypen och äldres ofrivilliga ensamhet ökar i samhället.

2022 fanns det 2 005 669 ensamstående hushåll utan barn i Sverige, enligt Statistiska centralbyrån. Det var den överlägset största hushållstypen i Sverige. Som jämförelse är motsvarande antal av hushållstypen ”Sammanboende, med barn 0–24 år” 997 961 stycken. Men det är inte bara så att Sverige har många ensamhushåll, det är också allt fler som bildar familj allt senare.

Att familjebildningen har skjutits på framtiden hos allt fler par får självklart konsekvenser. Under 2022 var barnafödandet per kvinna endast 1,52 barn – mycket nära det lägst uppmätta talet någonsin i Sverige som var 1,5 barn per kvinna år 1999. Förstföderskor är numera i regel äldre än 30 år, jämfört med för tre decennier sedan då kvinnor upp till 24 år utgjorde mer än en tredjedel av förstföderskorna, enligt siffror från Socialstyrelsen.

Även den ålder då äktenskap ingås har förskjutits kraftigt över tid. Under 2022 var män och kvinnor, i genomsnitt, 36,4 år respektive 34,5 år gamla vid första giftermålet. Trenden har varit kraftigt stigande sedan mitten på 1960-talet, då snittåldern var ungefär tio år lägre för respektive kön. Dessutom var det fler personer i åldersgruppen 40–44 år som gifte sig för första gången än i åldersgruppen 20–24.

Om dagens demografiska utveckling håller i sig kommer vi få allt större problem att finansiera statens kärnverksamhet – allt färre kommer behöva försörja allt fler. Det är således helt nödvändigt att vi får fler starka familjer med fler barn.

Inför ett skatteavdrag i deklarationen för de familjer som skaffar fler än två barn i stället för dagens bidragssystem.

—  Stefan Sarmes

Politiska partier och aktivister har av ideologiska skäl under många decennier arbetat för att bryta ner familjen som enhet och spela ned familjens roll för människans välmående och utveckling. Detta märks inte minst genom lagstiftning, där gifta par exempelvis inte får deklarera tillsammans trots att de har delad ekonomi eller genom att föräldraförsäkringen tvångskvoteras. Det märks också i vår kultur, där individualismen är norm och jaget sätts i centrum.

Den här utvecklingen är oroväckande av flera skäl. Först och främst är ingen människa en ö. Vi kan omöjligen klara oss helt ensamma från dagen vi föds till dagen vi går bort, och längs med vägen mår vi oftast bäst av att dela glädje och sorg med andra.

Det är i dessa små naturliga gemenskaper, i relationer med andra, som vi utvecklas som människor. Familjen är samhällets minsta byggsten och har ett särskilt värde. Därför har KDU sex förslag som regeringen borde inspireras av för att stärka ungas möjligheter och förutsättningar för att bilda familj:

  • Börja-jobba-avdrag: De första 500 000 kronorna man tjänar i livet ska vara helt skattefria. En sådan reform skulle ge unga bättre möjligheter att spara pengar till flera viktiga steg i ett ungt liv, såväl kontantinsats till en första bostad som att skaffa barn.
  • Flerbarnsavdrag: Inför ett skatteavdrag i deklarationen för de familjer som skaffar fler än två barn i stället för dagens bidragssystem. Det skulle ge arbetande föräldrar ett extra incitament att skaffa fler barn utöver den rent mellanmänskliga lyckan av barn. Ett sådant avdrag innebär i grunden att vi skulle införa ett incitamentssystem för fler barn som samtidigt värnar arbetslinjen och inte cementerar barnfamiljer i utanförskap.
  • Fler villor och radhus: Fler ska ha möjlighet att äga sitt boende och ha möjlighet till en egen liten trädgård. De flesta unga vill äga sitt eget boende och en stor andel pekar också ut hus eller radhus som något särskilt önskvärt. Med fler som äger sina boenden skapas också bostadsområden där fler bryr sig om sin omgivning. Det bygger ett bättre samhälle.
  • Fri föräldraledighet: Unga vill ha kontroll över sina liv i allt större utsträckning, vilket naturligtvis också gäller familjelivet. Låt familjerna själva fördela sin tid med barnen så som det passar dem. Tvångskvoterad föräldraförsäkring är politiskt klåfingrighet när det är som värst.
  • Flexibelt arbetsliv: Arbetsmarknadens parter måste i större utsträckning sträva efter ett mer flexibelt arbetsliv som underlättar familjeliv. Livspusslet är svårt nog att få ihop som det är. Ska fler komma i arbete samtidigt som fler skaffar barn kommer ökad flexibilitet vara nödvändigt.

KDU:s slutsats är tydlig: Det måste bli enklare att skaffa familj. Sverige behöver fler familjer, inte minst unga familjer som också har förutsättningar att skaffa fler barn.

KDU vill se familjen få återupprättelse genom politiska förslag som ger familjer valfrihet och utrymme att planera sina egna liv och som bottnar i en förståelse för att alla familjer är olika. Med fler trygga och välmående familjer som får fira såväl jul som påsk i varandras sällskap, får vi också ett bättre samhälle på sikt.

Fler artiklar för dig