Är det ett bönesvar om öppna dörrar till samhället kristenheten i Sverige får genom ny socialtjänstlag Nuvarande socialtjänstlag kom 1982 och nu sommaren 2025, drygt 40 år senare, kommer nästa vara på plats.
Den nya socialtjänstlagen är en ramlag liksom den tidigare, vilket gör att den främst anger riktningar och skapar möjligheter. Inriktningen möjliggör och uppmuntrar dialog och samarbete mellan olika huvudmän och inte minst med civilsamhället där kyrkorna inkluderas.
Som jag ser det kommer kyrkorna att erbjudas en viktig och unik roll då det nu möjliggörs för kommunerna att stärka samarbetet så att de kommer klara av att göra en bra omställning och förverkliga lagens intentioner. Min förhoppning är att kyrkorna har mod att kliva fram och på allvar visa en vilja att vara en del av samhällsbygget.
Den nya lagen talar om förebyggande arbete med betoning på tidiga insatser. Civilsamhället, inklusive ideella organisationer och föreningar, förväntas spela en större roll i att identifiera och stödja individer med behov innan problem eskalerar.
Här har kyrkorna redan i dag flera olika verksamheter där möten med människor sker regelbundet och genom att göra armkrok med kommunernas socialtjänst kan framöver dessa kyrkliga mötesplatser bli förebyggande insatser inom ramen för den nya lagen. Jag tänker på barn och ungdomsverksamheten, kaféer och samlingar dagtid för närsamhället och så vidare.
Kyrkorna har nu möjlighet att bli en diakonal profetröst som enligt lag bör lyssnas till.
— Daniel Berner
Den nya socialtjänstlagen syftar även till att göra socialtjänsten mer tillgänglig och att den tydligt ska samverka närmare med civilsamhället, kyrkorna, för att nå ut till fler människor. Här kan kyrkorna erbjuda sina resurser och redan uppbyggda nätverk för att vara ett komplement till den kommunala socialtjänsten.
Likaså till myndighetens mål att vara en kunskapsbaserad socialtjänst bör vi som kyrkor bidra med våra erfarenheter och den kunskap som kyrkan besitter genom lång erfarenhet av att finnas för de i många fall marginaliserade människorna. Kyrkorna har nu möjlighet att bli en diakonal profetröst som enligt lag bör lyssnas till.
Det stora är även att socialtjänsten nu kommer kunna erbjuda enklare insatser utan behovsprövning. Det innebär att insatser eller stöd snabbt kan sättas in för den enskilde. Den tidigare lagen malde besluten långsammare, detta har uppmärksammats av diakoner och kyrkans folk som i stöd följt med och stöttat enskilda som sökt samhällets hjälp och oftast mötts av långa handläggningstider som släckt det lilla hoppet som fanns hos personen i utsatthet.
Den nya socialtjänstlagen syftar till att göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad. Behovet av att uppdatera lagen sker utifrån att samhället har förändrats och med det också behoven. Behov som vi i kyrkan sett länge och många gånger försökt möta.
Sveriges kommuner och regioner skriver att socialtjänsten inte kan möta alla dessa behov ensam utan att vården, skolan, kultur- och fritidsverksamheter och civilsamhälle har viktiga roller i det förebyggande arbetet.
Jag ser stora möjligheter för kristenheten att som en del av civilsamhället göra armkrok med exempelvis socialförvaltningarna runt om i landet. Med den långa tradition kyrkan har av diakoni är kyrkan väl rustad att fortsätta detta viktiga arbete tillsammans med socialtjänsten.
Det kan vara värt att uppmärksamma risken att bli utnyttjad av det offentliga, men jag ser ändå att den risken inte får hindra oss från att utföra den bibliska uppmaningen att värna om den fattige, den faderlöse, änkan och främlingen.
Som diakonikonsulent inom Svenska alliansmissionen möter jag i tjänsten många församlingar med längtan att få göra skillnad. Nu är tiden inne. Jag tror att Gud har öppnat en dörr för hela kristenheten. Min uppmaning är att etablera kontakt mellan civilsamhälle och offentligheten i alla Sveriges 290 kommuner.
2025 kan bli diakonins år!
[ Kyrkor välkomnar ”angiverilagens” undantag efter massiva kritiken ]
