Även församlingen behöver kyrkohistoria

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.


Som snart färdigutbildad teologistudent så håller jag med Joel Halldorf då han den 11 april skriver att kyrkohistorien ges lite utrymme på de teologiska högskolorna. Hand i hand med en starkt individualistiskt präglad kultur så är det jaget och nuet som står i fokus. Som Joel skriver så innebär detta ett identitetsproblem - jag instämmer.

Kyrkor i Sverige blir alltmer rotlösa. Allt färre är de som vet att Luther en gång i svensk kyrkohistoria hade närmast apostolisk auktoritet. Många av dem som blivit varma i sitt inre bara av att höra namnet Rosenius håller på att dö ut. Och hur många i de yngre generationerna vet ens vem Levi Petrus var?
Det kyrkliga arvet lider alltså av en stor rotlöshet. Somliga, troligen särskilt bland de yngre, har av detta skäl känt av en viss identitetskris som "fånge i tidsandan". Kanske är det just därför som det finns en viss trend av intresse för kyrkofäderna. Men, man kan ju fråga sig: räcker det med en pocket om några kyrkofäder eller kanske en extra fördjupningskurs på högskolan till att åtgärda ett så stort rotproblem? Även om dessa exempel är steg i en god riktning så är de nog bristfälliga substitut för 2 000 års kyrkohistoria.Jag vill vidga frågan till att beröra även församlingen och föreslå några sätt att bearbeta dessa problem.
 Predika med metanarrativ: Att man genom sin predikan och undervisning i församlingar infogar församlingens liv i den bibliska och världsvida 2 000-åriga kyrkohistoriska historien. En historia som även sträcker sig framåt (!).

 Fråga varför. Att man börjar ställa sig frågan varför man tror som man gör och varför man gör som man gör. Hos många som kallar sig kristna tycks tron ha blivit som den även är hos många ateister - man tror att man är rationell, men kan knappt svara på något "varför".

 Föra vidare sitt arv: Att man bryter med tidsandan och delar kyrkligt arv med sina barn och barnbarn.
Detta är exempel på sätt genom vilka man på sikt kan erövra en förlorad historia och återvinna kyrkans identitet.Jag uppskattade att Joel Halldorf lyfte fram kyrkohistorien på de teologiska utbildningarna. Men då han skriver att kyrkohistorien är det som tycks vara problematiskt, till skillnad från den systematiska teologin och exegetiken, så måste bilden nyanseras. Problem finns på de allra flesta områden både på de teologiska utbildningarna och i församlingarna. Därför behövs inte bara djupare rötter i kyrkohistorien utan även i debatten.
Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Sara Waldenfors (S) företrädde kyrkolivsutskottet under debatten om Alpha på kyrkomötet.
Foto: Svenska kyrkan
Foto: Svenska kyrkan
Marit Karlsson, överläkare och lektor i pallativ medicin.
Foto: Istock och Inger Alestig
Foto: Istock och Inger Alestig