Debatt

Biskopar silar mygg och sväljer kameler

Svenska kyrkan riskerar i slutet av oktober att fatta ett mycket olyckligt beslut genom sitt kyrkomöte. Innan detta sker, vill jag därför vädja till Er biskopar:
Agera medan Ni fortfarande kan hejda utvecklingen. När beslutet väl är fattat, är skadorna mer eller mindre irreparabla, och Er andliga auktoritet förbrukad.
Det handlar naturligtvis om införandet av en välsignelseakt för homosexuella par.
I profeten Malakis bok säger profeten: "Ni tröttar ut HERREN med era ord. Ni frågar: "På vilket sätt har vi tröttat ut honom?" Jo, ni säger: "Den som gör det onda är god i HERRENS ögon, och han gläder sig över dem", eller: "Var är Gud som dömer?" (Mal 2:17).
För oss präster är det verkningslöst att försöka välsigna det som Gud förkastar, förbjuder eller förbannar.
Även om Svenska kyrkan beslutar att börja välsigna homosexuella relationer, åstadkommer detta inte med automatik någon Guds välsignelse över dessa människor.
Däremot kommer vi, om vi går emot Guds klara bud, att leda de människor vilse som vi är satta att vara herdar för och drar dessutom en Guds dom över både oss och vår kyrka.
Detta har Malaki uttryckt så här: "Jag skall förbanna era välsignelser, ja, jag har redan förbannat dem, eftersom ni inte lägger detta på hjärtat." (Mal. 2:2).
 Dessutom bekräftas biskop Anders Nygrens ord i kyrkomötet 1958, "att vår kyrka växlar in på ett för henne hittills främmande spår i riktning mot gnosticismens och 'svärmarnas' åskådning".
Om man till detta lägger, att Svenska kyrkan som organisation nu är i färd med att beröva biskop Arne Olsson, i februari i år vigd till biskop i Missionsprovinsen, rätten att utöva sitt prästämbete i Svenska kyrkan, blir mönstret ännu mer obehagligt och tragiskt.
 Vi är många som hävdar att det som i dag tillhör Svenska kyrkans "ordning", inberäknat det prästvigningsstopp som sedan 1993 drabbat bekännelsetrogna prästkandidater och många av våra församlingar, snarast är uttryck för en kyrklig "oordning".
I sådana situationer legitimerar våra bekännelseskrifter en form av nödvigning.
Vigningen av Olsson till biskop och den därpå följande prästvigningen i Göteborg i februari har karaktären av "nödvärnsrätt" och därmed stöd i våra bekännelseskrifter.
Om biskop Arne, och kanske fler med honom, berövas rätten att utöva sitt prästämbete – blir det då inte så att Jesu ord drabbar Er biskopar? Han säger: "Ve er, skriftlärda och fariséer, ni hycklare... Ni blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler" (Matt. 23:24).
Närmare bestämt: Om Ni agerar mot Olsson, varför har ni inte inlett "tillsynsärenden" mot de biskopar och präster som välkomnat biskop Spong till diverse kyrkor i Sverige?
J S Spong förnekar i stort sett allt som Kristi Kyrka bekänt sedan apostlarnas dagar: Han förnekar Guds existens, att Gud har skapat världen, att Jesus är Guds Son, att han är vår Frälsare, att vi kan be till honom, att han en dag skall komma tillbaka i härlighet.
Kan ni med gott samvete arbeta för att beröva Olsson ("myggan") rätten att utöva prästämbetet och samtidigt tillåta kättaren Spong ("kamelen") att framträda i våra kyrkor?
 Jag vill vädja till Er biskopar: Agera nu, medan det fortfarande är möjligt. Stoppa förslaget att införa en välsignelseakt i samband med registrering av partnerskap!
Om Ni tolererar eller till och med välkomnar Spongs framträdande i våra församlingar och öppnar för vigselliknande ceremonier av homosexuella par, hotar det Svenska kyrkans identitet som kristen kyrka och kommer att göra tusentals av våra församlingsbor andligen hemlösa.
Som präster har vi all anledning att erinra oss orden i 1 Petrusbrevet: "Herrens ord förblir evinnerligen" (1 Pet 1:25).
Det är detta ord som har förkunnats för oss, det är det vi är satta att tjäna. Det är också efter detta ord som vi präster en gång kommer att dömas. (Jak 3:1)

Fler artiklar för dig