Abortdebatten i Dagen har i mitt tycke börjat spåra ur och låsa fast sig i extrempositioner som får bägge sidor att verka onyanserade.

Vem tror ni det är som på allvar tycker att det går ju alltid att göra abort som en smidig preventivmetod? Troligen han vars kropp inte förändras när ett liv blir till. Han som inte behöver uppsöka vård eller stå för beslutet. Han som har minst att förlora även på ett abortförbud, nämligen mannen. Så länge mannen inte tar sitt ansvar för säkert sex så kommer kvinnan att tvingas ta ansvar för resultatet. De kvinnor som beslutar om abort fattar troligen det bästa möjliga beslutet utifrån de subjektiva förutsättningar de har i sina liv, i det samhälle vi har.

Vill vi verkligen få ned antalet aborter och arbeta för en nollvision i Sverige så krävs det pragmatiskt förebyggande arbete på bred front. Arbetet måste gälla attityder till sex och fortplantning långt innan människor hamnar i situationer som kan leda till att liv skapas och det måste handla om att skapa goda förutsättningar för att våga föda och ta hand om ett oplanerat barn. Låt mig ge exempel på områden som kan utvecklas.

Människors förmåga att till fullo förstå konsekvenserna av sina handlingar fullbordas långt senare än vi är sexuellt mogna. Kvinnor når detta stadium unge­fär vid tjugo års ålder medan män i genomsnitt uppnår detta först vid tjugofem. Med detta i bakhuvudet borde vi arbeta för att höja åldern för sexualdebuten, i synnerhet för män som inte bara fostras av samhälls­kulturen till att vara sexuellt pådrivande utan dessutom har mer makt i sexuella situationer, både genom att vara fysiskt starkare och att befinna sig överordnade kvinnor i ett patriarkalt samhälle. Hur många kvinnor har inte känt sig tvingade att gå med på sex fastän de inte ville, eller ha sex på andra sätt än de ville eller utan skydd fastän de egentligen önskade det?

Det här gäller även situationer där inget våld eller hot behöver ha förekommit, i tillfälliga såsom i fasta relationer.

Avhållsamhet är förstås en väldigt säker metod när den fungerar men jag tror vi kan vara överens om att majoriteten av svenska ungdomar inte har beslutat sig för att vänta tills de gift sig. Ett annat alternativ vore att upplysa om och propagera för sexuella metoder som inte innebär penetration och därför garanterat minimerar risken för befruktning, vilket också skulle minska risken för de flesta könssjukdomar.

Barnmorskor som jobbar med unga berättar att preventivmedel måste upplevas som enkelt för att det ska användas. Mannens attityd till kondom­användning påverkar. Även en relativt liten kostnad kan hind­ra att föreskrivna hormonpreventivmedel hämtas ut. Det är därför många landsting subventionerar p-piller för unga och det är troligen en bidragande orsak till att Sverige har mycket få tonårsgraviditeter. Kanske skulle denna subvention utökas till alla kvinnor i fertil ålder?

Alla oplanerade graviditeter går förstås inte att planera bort. Om vi vill att oplanerat gravida kvinnor (och par) ska vilja bli föräldrar så måste det också finnas socioekonomiska förutsättningar för detta. Jag är full av beundran för de som lägger ned arbete med att stödja till exempel unga och/eller ensamstående mödrar! Ni är hjältar!

En sällan nämnd orsak till abort är förlossningsrädsla. Det finns livrädda kvinnor, ofta med sexuella övergrepp eller traumatiska erfarenheter av tidigare förlossningar, som hellre än att genomgå en förlossning väljer abort. Kanske förklarar förlossningsrädsla den oväntat stora grupp av kvinnor i fasta relationer som gör abort i 30-årsåldern och enligt statistiken redan har barn. Här skulle mödra- och förlossningsvården kunna göra mer.

Det är till exempel viktigt att i ett mycket tidigt skede av en graviditet kunna få lugnande besked om stöd och valfrihet av förlossningsmetod.

Att ensidigt propagera för ett abortförbud är okonstruktivt eftersom det inte magiskt kommer att ta bort det upplevda behovet av aborter. Förutom de barn som aldrig fick komma till jorden så skulle vi få lägga till alla de kvinnor (i vissa fall mammor) som skulle avlida på grund av medicinskt osäkra illegala aborter. Ett totalt abortförbud drabbar kvinnorna hårdast, till och med i jämställda Sverige. Vägen till färre aborter går genom ökad jämställdhet, inte genom ökad kontroll av kvinnans reproduktivitet. De åtgärder jag förespråkar kostar förstås mer än att skriva ett förbud men har både barnets och kvinnans bästa i åtanke.

Annika Norell Clarke, leg psykolog

förebyggande. Arbetet måste gälla attityder till sex och fortplantning långt innan människor hamnar i situationer som kan leda till att liv skapas och det måste handla om att skapa goda förutsättningar för att våga föda och ta hand om ett oplanerat barn, skriver Annika Norell Clarke.