Såg du också Uppdrag granskning på SVT i onsdags? Det handlade om det hat som män utsätter kvinnor för på nätet. Ett antal kvinnor, bla journalister, författare och samhällsdebattörer, som utsatts för hot läste upp hotbreven rakt upp och ner. Breven var skrivna av män som hatar kvinnor, eller kanske snarare är rädda för kvinnor som har egna åsikter, egen vilja och förmår framföra det. Jag mådde illa över vilket ursinnigt hat som finns. Ett hat som tar sig olika uttryck, mot kvinnor, mot invandrare, mot oliktänkande eller dem som inte passar in. Tror att dessa män som skrivit hatbrev i själva verket är rädda och små inuti. Jag undrar vad som driver fram detta hat. Vad som gör att man inte kan klara människor som inte tycker, agerar eller är som jag. Tror att dessa män, människor, som hatar behöver hjälp i grunden att bearbeta vad som skapat detta hat.
Rädsla finns inte i kärleken skriver Johannes i sitt första brev kap 4, vers 18. Han fortsätter: fullkomlig kärlek fördriver rädslan. Kanske är det så att kärlekens motsats inte är hat utan rädsla men att rädslan tar sig uttryck i hat. Kanske är det så att vi behöver mötas över olika gränser för att överbrygga rädsla för varandra. För att se att hoten oftast inte är så hotfulla när vi möter varandra. Nej, jag säger inte att allt är okej om vi bara tycker om varandra. Det finns självklart gränser för vad som är okej. Men samtidigt beror mycket hat på att vi inte vågar mötet med varandra, beror på att vi inte förstår varandra och därmed blir rädslan till hat.
Det är intressant att se hur Jesu lärjungar i Jesu gemenskap förvandlades från varandras fiender till vänner om vilka det kom att sägas: Se hur de älskar varandra. Jag tror att Johannes hade rätt, att hans ord var sann visdom, Rädsla finns inte i kärleken, fullkomlig kärlek fördriver rädslan. Men så hade han upptäckt och erfarit kärleken i Jesus Kristus. En kärlek som förenar till skillnad från rädslan som splittrar.
Tillbaka till Uppdrag granskning. Jag tror det är dags att våra politiker på allvar tar tag i frågan om hur sociala medier missbrukas. Jag är ingen IT-guru, det skall alla veta, men jag ser att något måste göras. Vi hade nyss händelsen i Göteborg med upploppet pga vad någon ung människa skrivit om en annan ung människa. Vi såg i Uppdrag granskning med all önskvärd tydlighet om hur kvinnor, kända som okända, drabbas och hur handfallna polisen var klämda mellan lagparagrafer om förtal eller hot. Så händer ingenting från samhälle. Allt medan enskilda kommer i kläm likt tjejen som ifrågasatt H&M:s tryck på en tröja, ett tryck som glorifierade en dömd sexualbrottsling. Vi ser också med all önskvärd tydlighet att Facebook inte vill ta ansvar utan bara säger att de inte kan/vill censurera.
Man kan inte bara motivera ickeåtgärder mot mobbing, hot och förnedring med att ”det händer nog inget ändå”, då blir ju myndigheter medskyldiga till kränkningen och fördjupar den. Nej här behöver politiker, företag, rättsväsendet vakna till och agera, möjliggöra att den som utsätts inte skall förbli utsatt medan den som utsätter skyddas av samhällets lagar. Ingen kvinna, invandrare eller annan ska behöva ta eller utsättas för nätmobbing, det anstår inte ett land som högljutt säger att vi värnar den svage, den utsatta och lilla människan!
Kjell Larsson
Missionsföreståndare, Svenska Alliansmissionen.
