Uppropet utgick från den frustration som såväl präster och rektorer har gett uttryck för. Vi anser att det är fel att skolans rektor ska annektera kyrkan för att hålla en adventssamling, skicka ut prästen och inte ens berätta vad advent är. Vi tycker att julpsalmerna ska få sjungas, evangeliet läsas. I kyrkan. Det tyckte inte Skolverket, och mot detta vände sig uppropet. En förändring kommer.
När det gäller den stora bilden har jag stor respekt för debattartikelns författare som inte vill stöta sig med staten. Samtidigt känner dessa pastorer väl till att Bibeln kallar till ett annorlunda liv som märks, av ett folk som är ljus på berget, och salt i förruttnelse. Profeternas röster utmanade kungar, omformade samhällen. Också i modern tid har bristfälliga troende engagerat sig i samhällsfrågor, utmanat staten och förändrat framtiden. William Wilberforce, Martin Luther King, Moder Theresa är några giganter. Vid sidan av dem finns många tusen fler, också i vår tid som en del vill kalla ”postkristen”.
Kristenheten har genom åren blivit försiktig. Ofta utifrån de mycket välformulerade argument som framförs i artikeln. Å andra sidan har vi förmånen att leva i en öppen demokrati, som förutsätter en mångfald av röster.
Där den ende som inte hörs är den som väljer att vara tyst. Att 81 130 personer uttrycker en önskan om en tydligare lag som berör varje kyrka i landet, det kan väl inte vara ett problem.
