Här är de nya namnen i almanackan

Även om vem som helst får ge ut en almanacka och välja namn till den så är Namnslängdskommitténs namnsdagsförteckning i praktiken Sveriges officiella namnlängd. Några få ändringar har gjorts sedan den nya namnlängden började gälla 2001. Men nu har kommittén gjort en revidering av de principer som ligger till grund för namnlängden.

En ändring kommer gälla de dagar där det i dag bara finns ett namn. Där kommer det framgent kunna finnas två namn. Kravet kommer vara att de har ett språkligt eller kulturellt samband. Maria, som har namnsdag den 28 februari, får nu samsas rent språkligt med Maja, eftersom Maja är en smekform av Maria.

De sju nya namnen är:  

Cornelia, 3/12 – tillsammans med Lydia. Båda namnen förekom i romarriket. Cornelia fanns i namnlängden fram till 1993 och får nu en ny placering.

Henry, 19/1 – tillsammans med Henrik. Henry är den engelska formen av Henrik och sedan länge etablerad i Sverige.

Maja, 28/2 – tillsammans med Maria. Maja är en ursprunglig smekform av Maria men används sedan länge som officiellt förnamn. Det har varit ett av de mest populära flicknamnen de senaste årtiondena.

Noa, 31/3 – tillsammans med Ester. Båda namnen förekommer i Gamla Testamentet. Noa(h) har blivit ett populärt småpojksnamn.

Olle, 29/7 – tillsammans med Olof. Olle är en smekform till Olof men används alltmera som officiellt förnamn.

Regina, 12/3 – tillsammans med Viktoria. Regina togs bort ur namnlängden 2011 men återinförs nu på en ny plats. Namnen har båda latinskt ursprung.

Tim, 2/11 – tillsammans med Tobias. Tim är en nu populär kortform av Timothy (från Timotheus). Namnen Timotheus och Tobias förekommer båda i Bibeln och anspelar på Guds godhet.

Katharina Leibring.

– Dessa nya namn kommer att vara med i almanackorna 2022, säger docent Katharina Leibring på institutet för språk och folkminnen i Uppsala, som är medlem i namnlängskommittén.

En annan ändring är att smeknamnsformer som blivit vanliga som officiella namn, som Olle och just Maja, kommer att kunna sättas in i namnlängden.

Kommittén har också förenklat de regler som ligger till grund för att sammanföra namn till samma dag. Tidigare var det sex olika kriterier. Nu säger principen att namn kan sammanföras i namnlängden om de har ett kulturellt eller språkligt samband.

Hur tänker ni kring namn på de nysvenskar som har flyttat hit från andra länder?

– Vi har diskuterat detta i kommittén. Den här frågan får man närma sig med stor varsamhet. Vi tänker att man kan göra som det har gjorts tidigare, att man lyfter fram besläktade former till namnen i namnlängden i den utökade namnlistan som finns på Svenska Akademiens hemsida och i deras almanacka.

Många namn har ju ett gemensamt ursprung, påpekar Katharina Leibring. Och dessa olika varianter kan firas på samma dag, även om de inte står med i almanackan. Tanken är att man ska kunna fira Yusuf den 19 mars då Josef har namnsdag och Maryam den 28 februari då Maria har namnsdag.

– Men vi tycker inte att det är läge för en stor förändring av namnlängden åt det hållet just nu.

Man funderar dock från kommitténs sida på att göra något annat för alla de barn till andra eller tredje generationens invandrare som växer upp i Sverige i dag, som då ofta har namn som inte är med i namnlängden. En idé har varit en kompletterande form av namnlängd, men detta är bara på tankestadiet ännu, berättar Katharina Leibring.

De kyrkliga märkesdagar som traditionellt har varit namnsdagslösa kommer så att förbli: Kyndelsmässodagen, Marie bebådelsedag, Johannes Döparens dag, juldagen och allhelgonadagen. Även nyårsdagen är namnlös. Tanken med nyårsdagens namnlöshet är att alla som inte har något namn i namnlängden ska kunna fira där. Men om ens namn inte är med kan man skicka in det som förslag. Till det senaste mötet hade det kommit in ett 60-tal förslag och regeln är att samtliga förslag tas upp till diskussion.

Ert uppdrag består i att bevara kulturarvet. Hur tycker du att trenden ser ut – går vi allt mer mot att få en namnlängd som mer speglar vad vi faktiskt heter i dag?

– Den största förändringen skedde redan 1901, då vi fick den namnlängd som vi hade till 1972. Då försvann väldigt många av de gamla helgonnamnen. Många namn är fortfarande kvar från namnlängden 1901. Och de viktigaste kommer att få stå kvar även om de har få bärare i dag, som exempelvis Bartolomeus och Tiburtius. Anledningen är att de har en lång historia, och har varit viktiga i det äldre samhället.

Flera riksdagsmotioner har lagts fram för att namnlängden bara ska vara baserad på frekvens. Men Katharina Leibring vill stryka under att tanken bakom den här namnlängden var att den skulle hålla på lång sikt, att man inte skulle behöva ändra den utefter vilka namn som var moderiktiga just för stunden.

– Det hör av sig folk och är upprörda och tror att vi är en officiell instans, vilket vi inte är. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns någon officiell namnlängd i Sverige, vem som helst får göra sin egen, säger Katharina Leibring.

Adolf är ett namn som blev ganska belastat efter andra världskriget, men är trots det med i namnlängden. Hur befriade är ni från att ta sådana politiska hänsyn?

– Adolf är ett särfall, jag kommer inte på något annat exempel där man ifrågasätter att ett namn ska finnas med på de grunderna. Adolf har funnits med i almanackan sedan 1750-talet och det har mig veterligen inte kommit upp till diskussion i namnlängdskommittén att man ska ta bort det. Men jag håller med om att det är väldigt belastat. Ytterst få barn namnges till Adolf i Sverige i dag. Det kanske är något enstaka barn som får det, men aldrig till tilltalsnamn.

– Men det är en intressant fråga – ska ett namn förbjudas för att någon med detta namn historiskt har begått en massa vidrigheter? Namnet Adolf i sig är ju trots allt bara ett namn.

---

Namnlängden

• Namnlängdskommitténs namnsdagsförteckning är i praktiken Sveriges officiella namnlängd och sjösattes 2001 efter en grundlig utredning där Svenska akademien, redaktörer från almanacksförlag, språkvårdare, namnforskare och representanter från kyrkan ingick. Man bildade en arbetsgrupp och i oktober 1998 kom enhälligt ett förslag om en ny namnlängd. Den är tänkt att utgöra en lösning på lång sikt.
  
  
• - Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen har åtagit sig uppdraget att under benämningen Namnlängdskommittén gemensamt förvalta namnlängden.

---