Till minne

Till minne av Saman Yousefi

Saman Yousefi är död. Anna Braw vid pennan har skrivit detta minnesord om honom, som fler av hans vänner och kollegor har skrivit under på.

I början av september kunde Saman Yousefi berätta för sina vänner att han hade kommit in på en svensk utbildning till elkraftingenjör. I sitt första hemland, Iran, hade han påbörjat en liknande utbildning och kommit ungefär halvvägs genom den. Så blev han, tillsammans med många andra, erbjuden arbete långt hemifrån. Han bestämde sig för att göra ett studieuppehåll och gav sig av. Det visade sig att arbetet, som hade med Irans energiförsörjning att göra, inte var så tryggt som han hade hoppats. Löneutbetalningarna var fördröjda, och för de kolleger som hade familj blev situationen ohållbar. Saman var med och förberedde protester och en strejk, blev varnad för att återvända till sin bostad och flydde i stället.

Det var så vi mötte honom, vi som för några år sedan arbetade på sfi på Stensjögatan i Malmö, på den grundläggande vuxenutbildningen som var tillfälligt inhyst i Stadionkyrkan, på allmän kurs på Hyllie Park folkhögskola. Vi mötte en ung man som gärna ställde många grammatikfrågor på lektionerna, som ville diskutera det som han uppfattade som rasism i Astrid Lindgrens barnromaner, som sökte bostad och som var tvungen att fundera mycket på om studier eller timarbete som städare skulle ge honom bäst chanser att få stanna i Sverige.

När hans klass läste Vibeke Olssons roman Sågverksungen hittade han någon att identifiera sig med: Isak Boström, en av ledarna för Sundsvallsstrejken 1879. I romanen är Isak Boström en gestalt i bakgrunden, men Saman gjorde honom till huvudperson i en novell och berättade ingående om hur en strejk kan planeras i hemlighet och om hur en ensam ung man kan hitta ett hem när han erkänner för sig själv vem han är och vad han tror på.

På Hyllie Park-området finns också en församling som tillhör Evangeliska frikyrkan, och Saman träffade en av pastorerna där och började samtala regelbundet med honom. Det ledde så småningom till att han blev döpt och gick med i församlingen. I februari 2020 visste han att utvisningen i värsta fall bara var ett par veckor bort. Så kom pandemin som satte stopp för resor. För Saman innebar den en frist, och vänner och en ny advokat lyckades hjälpa honom så att Migrationsverket till slut gav honom uppehållstillstånd. Nu kunde livet i Sverige börja med andra villkor: egen lägenhet, arbete, yrkesutbildning och framtidsplaner.

En fredag i oktober dök Saman inte upp till ett möte med vänner i Malmö. När polisen tog sig in i hans lägenhet låg han död, hejdad mitt i förberedelserna för att gå ut, på sätt och vis också mitt i steget ut i det svenska samhälle som han ville vara en del av. Vi minns Saman som en varm, glad och alltid hjälpsam ung man, full av livslust. Saknaden och tomheten efter honom är stor.

Daniel Svensson, Anna Braw, Mehrnaz Rostampour, Rosi Hageberg, Cecilia Lindholm, Fredrik Tufvesson, Helena Ivarsson, Jenny Eriksson – lärare på Hyllie Park folkhögskola

Mats Tängermark och Elisabet Mörnerud – verksamhetsledare på Hyllie Park folkhögskola (allmän kurs och sfi)

Per Eriksson – ordförande i Hyllie Park Kyrkan

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig