28 oktober 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Vi gillar inte alls olika i Sverige

Respektera människors intimitetsgränser, skriver Joel Halldorf angående debatten om Yasri Khans (MP) sätt att hälsa.

Hur viktig är egentligen en handskakning?
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

Det är sällan man får uppleva en nationell samling lik den som uppstod då miljöpartisten Yasri Khan i veckan avstod från att trycka en kvinnlig reporters hand. Från höger till vänster var man enig om att Khan kränkt något: svensk sed, kvinnor eller båda två.

Ämnet är komplicerat, och som de medeltida skolastikerna visste så närmar man sig bäst svåra frågor med hjälp av distinktioner.

Den första distinktionen som måste göras är den mellan Yasri Khan och själva frågan. Det är möjligt att Khan har dåliga värderingar – det har kommit ut klipp och citat som skulle kunna tyda på det – så låt oss inte diskutera honom utan sedvänjorna i sig.

I vissa kulturer – exempelvis bland ortodoxa judar och en del muslimer – undviker man fysisk beröring mellan män och kvinnor utanför familjen, eftersom beröring uppfattas intimt. Män och kvinnor hälsar på varandra genom att exempelvis lägga handen på bröstet och buga lätt, i stället för att ta i hand.

Detta leder oss till nästa distinktion: Khan tar inte alla i hand, men han hälsar på både män och kvinnor.

Här måste vi skilja mellan att behandla alla lika och behandla alla på samma sätt. Jag vet att det låter som en svordom i den socialdemokratiska kyrkan, men detta är inte nödvändigtvis samma sak.

Att hälsa är att signalera vänskap och fredlighet. Det borde vara möjligt att se bakom de kulturella uttrycken, till denna underliggande intention. Om en politiker vägrat att hälsa på kvinnor, då hade det varit ett problem. Då hade den jämförelse som Aftonbladets ledarsida gör (20/4) med de amerikanska raslagarna – separate but equal – varit möjlig. Nu blir den absurd, eftersom Khan visar respekt, men genom olika åtbörder mot kvinnor och män.

Det sista har blivit det främsta argumentet mot honom: att han beter sig olika mot män och kvinnor anses förnedra kvinnan. Det är ett uttryck för att hon betraktas som oren (vilket inte stämmer) eller för att hon sexualiseras.

Problemet med det argumentet är att det inte tar hänsyn till att det finns kvinnor som inte tar män i hand. När två av de unga kvinnor som gjorde Halal-TV år 2008 avstod från att ta Carl Hamiltons hand var det varken ett uttryck för förakt mot eller sexualisering av Hamilton, vilket ingen heller föreslog i den debatten.

Detta handlar inte om kvinnoförtryck, utan om intimitetsgränser. Sådana finns i alla kulturer. I Sverige pratar vi inte om vad vi röstar på, hur mycket vi tjänar eller våra religiösa övertygelser, för sådant uppfattas som intimt. Det finns även intimitetsgränser mellan män och kvinnor, exempelvis har vi skilda toaletter och omklädningsrum. Ingen talar om detta som separate but equal.

Det finns två sätt att hantera det faktum att det i Sverige idag finns människor som hälsar genom att buga istället för att skaka hand.

Antingen säger vi: I Sverige skakar alla hand, allt annat är patriarkalt. De som avviker utsätter vi för public shaming och vi gör klart att någon sådan inte kan arbeta politiskt. Det innebär att ortodoxa judar och traditionella muslimer utestängs från våra demokratiska institutioner, eller att vi, direkt eller indirekt, pressar dem att mot sin vilja överträda sina intimitetsgränser. Vi fråntar dem alltså rätten till kroppslig integritet – trots att det, sist jag kollade, ansågs viktigt att åtminstone kvinnan fick bestämma över sin kropp i det här landet.

Det andra alternativet är att vi accepterar att det finns olika hälsningskulturer, och inte gör en stor sak av själva åtbörden så länge personen beter sig respektfullt samt respekterar demokratiska värderingar och människors lika värde.

Man kan, som etikettsexperten Magdalena Ribbing konstaterade i Sveriges radio, uppfatta en bugning som mer respektfull än en handskakning. Och, som flera experter konstaterat i veckan, går det inte att använda en utebliven handskakning som ett lackmustest för varken antidemokratiska åsikter eller islamism.

Den nationella samlingen visar att detta är en fråga som går bortom politik och ideologi. Det handlar om mentalitet. Sverige har, som det ofta konstaterats, en av världens starkaste konsensuskulturer. När någon inte gör som alla andra blir det lätt lite dålig stämning – vilket alla som frågat efter alkoholfritt utan att vara gravida vet; eller för den delen den som med hänvisning till samvetet bett om att få slippa utföra aborter.

Sanningen är att vi inte gillar olika i det här landet. Vi uppskattar på sin höjd ett brett utbud av exotiska maträtter, men tycks inte beredda till att göra det arbete som förståelse och samlevnad kräver i ett mångkulturellt samhälle. Det bådar inte gott inför uppgiften att integrera de 150 000 nyanlända som kom hit under 2015.

Läs mer: Uteblivet handslag fällde MP-politiker

Läs mer: Kristna röster: Hälsningssätt inte viktigt

Läs mer: Khan: Har fått flera hot efter rapporteringen

Joel Halldorf

Joel Halldorf

Joel Halldorf är teologie doktor och skribent på Dagens ledarsida.

Tycker du att det här behöver läsas av fler?

QR-kod för Swish-numret. Att den kristna rösten i samhällsdebatten är viktig?
Hjälp oss att nå längre genom att swisha en valfri summa till DagenVision.
Swishnummer: 123 427 57 07 – märk din gåva DagenVision.
Vill du veta mer om DagenVision?
Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Ledare

Fler liknande artiklar


Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar