Stefan Claar, Pastor i pingstkyrkan i Norrköping:
– Jag tänker att kyrkan är ledd av den heliga Ande och den kristna tron är som vattnet. Där vattnets framfart hindras har vi många exempel på att vattnet hittar andra vägar. Det tränger och bryter fram i nya fåror. Så är det med oss som kyrka idag. Allt har förändrats i ett nu, men den kristna tron hittar nya vägar. När vi inte kunde samla folk som vanligt satte vi igång med att fixa så att vi kunde sända på nätet. Vår kyrka har skaffat ett Youtube-konto som vi sänder på och länkar till vår hemsida.
– Teknik och specifik kompetens har bara löst sig. Vi har en duktig kille som erbjöd sig att hjälpa oss. Nu sänder vi gudstjänster live från vår kyrka på söndagarna. Jag tycker att det blir lite mer nerv och verklighet då. Vi har fått mycket god respons från många tittare. Vi har till och med haft besök av SVT Öst som var lite imponerade och kom hit och gjorde ett reportage från vår sändning! Vissa saker, som kontakten och hjälpen till de äldre måste ske som vanligt, men för övrigt kan det mesta göras via nätet. Jag tillhör själv en riskgrupp men har haft många sammanträden via nätet. För några dagar sedan blev jag till exempel intervjuad över Facetime av några gymnasieungdomar som ville ställa frågor om vår tro. Även det fungerade bra att göra digitalt.
Linda Alexandersson, pastor i equmeniakyrkan i Arvika:
– Vår kyrka har startat en youtube-kanal där vi lägger upp ett filmklipp med en andakt varje dag. Vi kallar andakterna för ”Mellanrum”. I varje film delar vi ett bibelord och ger några tankar att ta med sig genom dagen. Vår ungdomsledare Henrik har hållit på med film och redigering på hobbynivå, och en man i församlingen som jobbar i ljudbranschen har lånat oss all utrustning. Jag har länge skrivit på en andaktsbok för årets alla dagar, så jag hade många andakter att ta av. Samtidigt har jag anpassat mycket av innehållet efter den speciella situation vi faktiskt befinner oss i just nu.
– Många tittar och har börjat prenumerera på dessa andakter, det är så tydligt att alla svenskar behöver det hopp, tröst och uppmuntran som finns i vårt kristna budskap just nu. Inför påsken hade vi planerat att göra ekumeniska påskgudstjänster i stadsparken här i Arvika. När vi inte kunde samla folk möttes vi och spånade om vad vi kunde göra. Resultatet blev en livsvandring som vi har satt upp ute runt vår kyrka och i olika elljusspår. Livsvandringen är en runda med tio lappar där vi steg för steg berättar påskens berättelse, med början på Palmsöndagen och slut vid uppståndelsen. Vår Livsvandring har spritt sig till andra platser och jag skickat den vidare till över 30 olika församlingar! Det är en tuff tid vi går igenom, men dessa omständigheter föder mycket kreativitet.
Stefan Beimark, pastor i pingstkyrkan i Örnsköldsvik:
– Jag tycker att insikten om och förståelsen för allvaret och konsekvenserna för vår kyrkas verksamhet i denna kris har kommit i etapper. När förändringarna på riktigt började träda in upplevde jag dock att hela teamet i vår församling och församlingsledningen verkligen ville kliva fram. Vi drog upp riktlinjer för vår personal och kom fram till att vi som kyrka vill vara en resurs för staden under krisen. Det har inneburit möten med kommunalråd och med kommundirektören. Jag har varit med och organiserat och genomfört handlingshjälp tillsammans med kommunen för medborgare som är i riskgrupp.
– Sedan har jag arbetat med att se till att alla som är 70+ i församlingen fått ett telefonsamtal. Jag har tvingats lära mig en del ny teknik för att möjliggöra streaming av våra gudstjänster på nätet. Vi gör också korta, filmer med dagliga andakter som vi lägger ut för att hålla kontakt med församlingen och nå ut till fler. Vi har ställt om våra fysiska bönemöten till ”Bön där du är” varje dag klockan 19.00. En sak som har varit extra svårt är att försöka ta ställning till hur vi ska göra med våra missionärer som arbetar utomlands. Här är man tvungen att ta hänsyn till det politiska läget, sjukvård och utvecklingstakt annat i ett främmande land.
– Det är speciellt att inse att man måste planera för en vecka i taget, samtidigt som man måste behålla planeringen på lång sikt. Det innebär till exempel att jag börjat söka strategier för hur vi ska förhålla oss till att vår ekonomi utsätts för hård press, både nu och kanske även på lång sikt.