Läsarnas forum

Påkristning eller påk-ristning?Bertil Westman, pensionerad lärare och skolledare, med som han skriver en ”ful ovana att märka ord” när han läser något, bland annat i Dagen, berättar i ett brev om sina reaktioner på ordet ”påkristning” som jag gärna använder i olika sammanhang för att beskriva situationen i Sverige just nu. Hans tankar gick först till något väldigt ytligt, som att ”klistra på något”, sedan till att det handlar om att göra kristna ännu mer kristna. Därefter undrade han om det till och med kunde handla om påk-ristning.”Nu tror jag inte, att Du menar att resultatet ska bli som bilden jag ritat... NEJ för jag tyckte att bilden med påken med ’i Jesu namn’ hör till en annan tidsålder. Jag tycker inte om ordet ’påkristningen’. Jag har svårt att förstå och ber om ett förtydligande”, skriver han och önskar mig och medarbetarna Guds rika välsignelse i arbetet med Dagen.Nej, någon påk-ristning ska vi inte ägna oss åt, inte heller någon ytlig påklistring. När jag använder ordet är det helt enkelt som motsatsbegrepp till ”avkristning”, ett begrepp som vi hört till leda. Vill man vara fin i kanten kan man tala om sakralisering som motsats till sekularisering. Påkristningen yttrar sig inte som en väckelse av traditionellt snitt, mer som ett försiktigt närmande till den kristna tron, på ibland ganska ovanliga vägar.Ett exempel från ett annat mail där en annan läsare, Ingemar Gard, berättar om Dolly Partons konsert i Globen för en tid sedan:”Hon sjöng nya och gamla hits, publiken var mycket entusiastisk och i slutet var det dags för ett par extranummer. Det första extranumret blev John Lennons ’Imagine’ och när publiken fortsatte att klappa sa hon att hon ville sjunga en sång med anknytning till påsken. Sången hon sjöng heter ’He’s alive’ och handlar om hur Jesus möter sina lärjungar efter uppståndelsen. Det var helt otroligt mäktigt att se henne stå med uppsträckta händer och ropa ut ’He’s alive, I’m forgiven He’s alive’ inför bortåt 16000 människor.Jag vet inte hur sekulariserade svenskar upplevde det, men jag och min familj tyckte det var en otroligt förtätad stämmning efter den sången som också avslutade hela konserten. Kanske blev den ett bidrag i ’påkristningen’!”